Dagens skoj
...hämtas från Madicken:
1. Jag har fobi för biltvättar.
2. Jag har kontrollmani när det gäller mobiltelefon-nycklar-filofax-plånbok
3. Jag har samma lösenord till precis allt. (Och nej, det är inte karin-karin)
4. Jag är hemskt nervös inför begravningar och vill helst vända i dörren.
5. Parkeringshus är också läskiga, förresten.
6. Det händer att jag tar Alvedon i förebyggande syfte.
7. Jag funderar med jämna mellanrum att stava mitt förnamn med C.
Det var ju inte så svårt. Hrm, nu ska jag utmana sju bloggare till. Har ingen koll på alls vilka som redan utmanats, så härmed utmanar jag sju frivilliga att berätta sju sanningar om sig själva. Enjoy.
På Eniro får man en del märkliga telefonsamtal till nummerförfrågningen. Som detta exempel:På tal om biltvätt såg jag att jag blivit utmanad av Hanna Wallsten att berätta sju sanningar om mig själv. Blir svårt... men
-Jag vill komma till Statoil i Arlöv
-Vill du ha både telefonnummer, öppettider och hemsideadress?
-Det blir nog bra med telefonnumret. Jag sitter fast i deras biltvätt.
1. Jag har fobi för biltvättar.
2. Jag har kontrollmani när det gäller mobiltelefon-nycklar-filofax-plånbok
3. Jag har samma lösenord till precis allt. (Och nej, det är inte karin-karin)
4. Jag är hemskt nervös inför begravningar och vill helst vända i dörren.
5. Parkeringshus är också läskiga, förresten.
6. Det händer att jag tar Alvedon i förebyggande syfte.
7. Jag funderar med jämna mellanrum att stava mitt förnamn med C.
Det var ju inte så svårt. Hrm, nu ska jag utmana sju bloggare till. Har ingen koll på alls vilka som redan utmanats, så härmed utmanar jag sju frivilliga att berätta sju sanningar om sig själva. Enjoy.
Webbteve
Missade debatten om vigselrätten eller något annan debatt på kyrkomötet? Kolla
videoarkivet. Vigselrättdebatten sändes 071024 del 2 (14.00-19.00).
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, svenska bloggportaler
intressant
videoarkivet. Vigselrättdebatten sändes 071024 del 2 (14.00-19.00).
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, svenska bloggportaler
intressant
Moderaterna kvar i kyrkopolitiken
Moderaternas partistämma har beslutat att partiet ställer upp med egna listor i kyrkovalet 2009, skriver Per Westberg som hittat beslutet. Dessutom kommer man inte att utesluta någon medlem om denne ställer upp på någon annan lista.Den grupp som förlorar mest på detta är förmodligen POSK (politiskt obundna i Svenska kyrkan) och möjligen Frimodig kyrka.
Uppdatering: Moderata kyrkopolitikern Erna Arhag får mothugg i bloggosfären, bl a av Tor, för sin insats i Sydsvenskan.
Andra bloggar om:
moderaterna, Svenska kyrkan
intressant
Kyrkomöte 2007 avslutat
Ordförande Gunnar Sibbmark har just klubbat av förhandlingarna och det är dags att sammanfatta kyrkomötet år 2007. Jag är nöjd av flera anledningar. Svenska kyrkans högsta beslutande har kraftfullt sagt ifrån att någon utredning om icke-vigselrätt kommer inte på fråga. Nu skär vi ytterligare en bit av salamin, som Dag Sandahl så fyndigt uttryckte, och nästa steg är att ta emot en könsneutral äktenskapslagstiftning och tillämpa den rakt in i vårt gudstjänstliv.
Så är jag också glad för utredningen av någon form av utvidgad clearing - Kyrkans tidning rapporterar - en utredning som är alldeles nödvändig.
Tyvärr tyckte kyrkomötet inte att varumärket Lutherhjälpen är värt att kämpa för. Jag tror att det är till nackdel i insamlingsarbetet, men det gäller samtidigt att gilla läget och se framåt.
Kyrkostämman avskaffas från och med nästa val. Jag röstade för ett bevarande, men jag kan leva med och utan kyrkostämma. Med den kommande tidens alldeles nödvändiga församlingssammanslagningar kommer kyrkostämman ändå inte vara aktuell. Och församlingsmöten har vi ändå.
Idag inleddes förhandlingarna med en motion mot åldersdiskriminering. Lite svårt att ta på allvar när det faktiskt är så att våra kyrkoaktiva snarare använder rullator än dator. Vårt arbete med pensionärer är gott - ett samarbete med pensionärsföreningarna skulle vara bra - men det är för barn i åldrarna 6-12 år som mer krut måste läggas.
Unga kyrkomötesdeltagare imponerade. Yngsta ledamoten Eva-Maria Munck fick igenom sin motion om Fair Trade Church-diplomering i kyrkomötet, trots hemställan om avslag i kyrkolivsutskottet. Och Anna-Sara Walldén fick igenom sitt tilläggsyrkande om jämställdhetsmätning i kyrkomötet. Miriam Berglund från Frimodig kyrka var uppe flera gånger med intressanta inlägg (även om jag inte alltid delade hennes åsikt).
Nu återstår imorgon en rikssamling med fiskare från hela landet, innan det är dags att åka hem.
Fler bloggare från kyrkomötet:
Marta Axner
Maria Abrahamson
Per Westberg brukar ju inte blogga om sitt jobb men har lagt ut en bild på sin utsikt.
Brygubben har följt förhandlingarna och skriver ner en del bra tankar.
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Så är jag också glad för utredningen av någon form av utvidgad clearing - Kyrkans tidning rapporterar - en utredning som är alldeles nödvändig.
Tyvärr tyckte kyrkomötet inte att varumärket Lutherhjälpen är värt att kämpa för. Jag tror att det är till nackdel i insamlingsarbetet, men det gäller samtidigt att gilla läget och se framåt.
Kyrkostämman avskaffas från och med nästa val. Jag röstade för ett bevarande, men jag kan leva med och utan kyrkostämma. Med den kommande tidens alldeles nödvändiga församlingssammanslagningar kommer kyrkostämman ändå inte vara aktuell. Och församlingsmöten har vi ändå.
Idag inleddes förhandlingarna med en motion mot åldersdiskriminering. Lite svårt att ta på allvar när det faktiskt är så att våra kyrkoaktiva snarare använder rullator än dator. Vårt arbete med pensionärer är gott - ett samarbete med pensionärsföreningarna skulle vara bra - men det är för barn i åldrarna 6-12 år som mer krut måste läggas.
Unga kyrkomötesdeltagare imponerade. Yngsta ledamoten Eva-Maria Munck fick igenom sin motion om Fair Trade Church-diplomering i kyrkomötet, trots hemställan om avslag i kyrkolivsutskottet. Och Anna-Sara Walldén fick igenom sitt tilläggsyrkande om jämställdhetsmätning i kyrkomötet. Miriam Berglund från Frimodig kyrka var uppe flera gånger med intressanta inlägg (även om jag inte alltid delade hennes åsikt).
Nu återstår imorgon en rikssamling med fiskare från hela landet, innan det är dags att åka hem.
Fler bloggare från kyrkomötet:
Marta Axner
Maria Abrahamson
Per Westberg brukar ju inte blogga om sitt jobb men har lagt ut en bild på sin utsikt.
Brygubben har följt förhandlingarna och skriver ner en del bra tankar.
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Dop eller inte dop
Har precis avslutat debatten angående clearingmotionen, där jag biföll utskottets betänkande och därmed en utredning av problematiken. Fredrik Sidenvall från Frimodig kyrka gick upp och ville avslå förslaget om utredning. Märkligt. Kvinnoprästmotståndarna har väl aldrig kommit till den kvinnliga församlingsprästen? Han menar att förslaget främjar individualismen, men det tror jag inte kyrkomötet kan ändra på. Så begärde jag replik och sa att det alltid inom gammalkyrkligheten funnits möjlighet att gå till en rätt lärare i annan församling. Och i replik nummer två att det väl är viktigare att folk blir döpta alls än att det står rätt adress på anställningsbeviset för den förättande prästen.
Vi får se hur det går i morgon.
Andra bloggar om: kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Vi får se hur det går i morgon.
Andra bloggar om: kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Kyrkomötet dag 2
Mitt inlägg i debatten om vigselrätten:
Ordförande, biskopar, ledamöter och åhörare!
Det finns flera skäl till att Svenska kyrkan bör värna sin vigselrätt. Att hälften av de ca 44 000 äktenskap som ingås i Sverige varje år ingås i Svenska kyrkan, talar sitt tydliga språk.
Välsignelse över borgerligt ingånget äktenskap är inte en god ersättning.
Om Svenska kyrkan frånsäger sig vigselbehörighet, innebär det att kyrkan själv nekar brudpar möjligheten att under enklare eller högtidligare former ställa in sina liv i ett större sammanhang, det vill säga att inom ramen för en gudstjänst säga ja till varandra, och inför Gud och församling avge löften om kärlek och trohet.
I kyrkans ordning för välsignelse över borgerligt ingånget äktenskap, som är den form som idag används för redan lagligt vigda, finns momenten frågorna, löftena, ringväxlingen och tillkännagivandet inte med, och det är i hög grad dessa moment som allmänt kännetecknar vigseln, tillsammans med välsignelsen som skickats med brudparet strax före uttåget.
Det andra jag vill lyfta fram är religionens plats i offentligheten. Opinionsbildare från bland annat ateistiska kretsar vill begränsa religionens plats i samhället så mycket som möjligt. Det gäller religionens, och inte minst den kristna trons roll i skolan men också förekomsten av kristna program i radio och tv, som vi pratade om igår.
Låt oss inte bli naggade i kanten också när det gäller gudstjänstlivet!
Människor, homosexuella, bisexuella, transpersoner och heterosexuella vill uppenbarligen ha möjlighet att gifta sig i kyrkan på alla sätt som räknas. Då bör inte vi som kyrka stänga kyrkporten. Bifall till utskottets förslag.
Uppdatering: DN rapporterar om debatten och om
beslutet.
Dagen
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Ordförande, biskopar, ledamöter och åhörare!
Det finns flera skäl till att Svenska kyrkan bör värna sin vigselrätt. Att hälften av de ca 44 000 äktenskap som ingås i Sverige varje år ingås i Svenska kyrkan, talar sitt tydliga språk.
Välsignelse över borgerligt ingånget äktenskap är inte en god ersättning.
Om Svenska kyrkan frånsäger sig vigselbehörighet, innebär det att kyrkan själv nekar brudpar möjligheten att under enklare eller högtidligare former ställa in sina liv i ett större sammanhang, det vill säga att inom ramen för en gudstjänst säga ja till varandra, och inför Gud och församling avge löften om kärlek och trohet.
I kyrkans ordning för välsignelse över borgerligt ingånget äktenskap, som är den form som idag används för redan lagligt vigda, finns momenten frågorna, löftena, ringväxlingen och tillkännagivandet inte med, och det är i hög grad dessa moment som allmänt kännetecknar vigseln, tillsammans med välsignelsen som skickats med brudparet strax före uttåget.
Det andra jag vill lyfta fram är religionens plats i offentligheten. Opinionsbildare från bland annat ateistiska kretsar vill begränsa religionens plats i samhället så mycket som möjligt. Det gäller religionens, och inte minst den kristna trons roll i skolan men också förekomsten av kristna program i radio och tv, som vi pratade om igår.
Låt oss inte bli naggade i kanten också när det gäller gudstjänstlivet!
Människor, homosexuella, bisexuella, transpersoner och heterosexuella vill uppenbarligen ha möjlighet att gifta sig i kyrkan på alla sätt som räknas. Då bör inte vi som kyrka stänga kyrkporten. Bifall till utskottets förslag.
Uppdatering: DN rapporterar om debatten och om
beslutet.
Dagen
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
HBT-kunskap
Efter den senaste tidens debatt om homovigslar och annat har vi inte kunnat undgå att märka att okunskapen kring sk hbt-personer är utbredd.
´
Folk har undrat om homosexualitet smittar (nej, svarar jag, inte mer än att ögonfärg eller vänsterhänthet smittar), om barn till homosexuella föräldrar själva blir homosexuella (nja, det faktum att barn som lever med heterosexuella föräldrar kan vara homo- bi- eller heterosexuella eller transpersoner tyder på att samma bör gälla för barn med homosexuella föräldrar), om man blir homosexuell för att det är trendigt (och när valde du din heterosexualitet senast?) eller om bisexuella inte måste vara tillsammans med både en man och en kvinna samtidigt för att få alla sina känslomässiga behov tillfredställda. I såfall skulle ju polygami behöva införas i äktenskapsbalken. Och det gör det säkert så småningom. Tillåter vi homosexuella att gifta sig kommer vi snart tillåta antalsneutrala och till också med artneutrala äktenskap.
Jodå, så resonerar faktiskt en del människor.
Man skulle kunna önska att den allmänna hbt-kompetensen kunde öka. Det finns många webbplatser och bloggar att läsa på, om man inte känner någon hbt-person personligen.
De flesta vet dock att hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Ibland lägger man till ett "q" som står för "queer". Från början betydde queer "konstig" eller "udda", men betydelsen har förskjutits till att handla om ett avståndstagande från heteronormen. Könsidentiteten är sociala konstruktioner, och det är därför omöjligt att helt och fullt definiera personer som män eller kvinnor.
Tiina Rosenberg har definierat queer som
1. Ett paraplybegrepp för gruppen lgbtqi (lesbian/gay/bi/trans/queer/intersex) och de studier som fokuserar på denna grupp. 2. Används som uttryck för en militant form av lggtqi-aktivism, kallad queeraktivism. 3. Politisk och teoretisk kritik av heteronormativitet.
Den grupp jag själv vet minst om är transpersonerna. Min guide i detta är transaktivisten och socialdemokraten Lukas Romson som bland annat bloggar om de orättvisor som fortfarande drabbar transpersoner.
På webbplatsen Lukas Lya reder han ut begreppen inom transvärlden. Enkelt sagt är transpersoner en beteckning på alla som tidvis eller alltid avviker från normen från det kön som registrerats vid födseln. Vanligaste begreppen är
transsexuell (person född i fel kropp)
intersexuell (Person som fötts med atypiska biologiska könsmarkörer)
transvestit (person som klär sig i det motsatta könets kläder)
transgenderist/ transgendered (Kan användas som mer flytande begrepp bla om heltidstransvestiter och personer som definierar sig som det andra könet men inte klär sig som det)
intergender (person som upplever sig ha en mental könsidentitet som ligger mellan man och kvinna)
drag-queen/king (erson som använder sig av ett sceniskt uttryck, "Dragshow", som ofta ifrågasätter könsroller)
Så är man i detta homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Läs Lukas Lya - med många intressanta tankar om kön, genus, identitet och praktiska tips för den som behöver. Och inte minst en genomgång av viktiga transpolitiska frågor.
I vilket fall. De kyrkliga företrädare som hävdar att äktenskapet är för man och kvinna har inte så lätt att reda ut begreppen om de börjar fundera över vad "man" och "kvinna" egentligen är. För med den definitionen av äktenskap skulle de utan tvekan acceptera till exempel en bög och en transkille med korrigerad kropp vid altaret.
Till sist kan jag rekommendera också Sara/Claes webbplats.
´
Folk har undrat om homosexualitet smittar (nej, svarar jag, inte mer än att ögonfärg eller vänsterhänthet smittar), om barn till homosexuella föräldrar själva blir homosexuella (nja, det faktum att barn som lever med heterosexuella föräldrar kan vara homo- bi- eller heterosexuella eller transpersoner tyder på att samma bör gälla för barn med homosexuella föräldrar), om man blir homosexuell för att det är trendigt (och när valde du din heterosexualitet senast?) eller om bisexuella inte måste vara tillsammans med både en man och en kvinna samtidigt för att få alla sina känslomässiga behov tillfredställda. I såfall skulle ju polygami behöva införas i äktenskapsbalken. Och det gör det säkert så småningom. Tillåter vi homosexuella att gifta sig kommer vi snart tillåta antalsneutrala och till också med artneutrala äktenskap.
Jodå, så resonerar faktiskt en del människor.
Man skulle kunna önska att den allmänna hbt-kompetensen kunde öka. Det finns många webbplatser och bloggar att läsa på, om man inte känner någon hbt-person personligen.
De flesta vet dock att hbt står för homosexuella, bisexuella och transpersoner. Ibland lägger man till ett "q" som står för "queer". Från början betydde queer "konstig" eller "udda", men betydelsen har förskjutits till att handla om ett avståndstagande från heteronormen. Könsidentiteten är sociala konstruktioner, och det är därför omöjligt att helt och fullt definiera personer som män eller kvinnor.
Tiina Rosenberg har definierat queer som
1. Ett paraplybegrepp för gruppen lgbtqi (lesbian/gay/bi/trans/queer/intersex) och de studier som fokuserar på denna grupp. 2. Används som uttryck för en militant form av lggtqi-aktivism, kallad queeraktivism. 3. Politisk och teoretisk kritik av heteronormativitet.
Den grupp jag själv vet minst om är transpersonerna. Min guide i detta är transaktivisten och socialdemokraten Lukas Romson som bland annat bloggar om de orättvisor som fortfarande drabbar transpersoner.
"När man avskaffade tvångssteriliseringarna 1979 trodde nog de flesta att denna skamfläck för alltid var utraderad. Man skämdes, med rätta, och erbjöd ersättningar till de som skadats av statens dåvarande unkna politik. Men, det finns fortfarande grupper som tvångssteriliseras, nämligen alla transsexuella. Nu gällande lag kräver nämligen sterilisering av dem som vill byta juridiskt kön, och få tillgång till det som av läkarkåren betraktas som livsviktig behandling, könskorrigerande operationer. Vi tvingas alltså välja mellan steriliseing eller att avstå från social acceptans och vård. Det är knappast ett val, det är tvång!"
På webbplatsen Lukas Lya reder han ut begreppen inom transvärlden. Enkelt sagt är transpersoner en beteckning på alla som tidvis eller alltid avviker från normen från det kön som registrerats vid födseln. Vanligaste begreppen är
transsexuell (person född i fel kropp)
intersexuell (Person som fötts med atypiska biologiska könsmarkörer)
transvestit (person som klär sig i det motsatta könets kläder)
transgenderist/ transgendered (Kan användas som mer flytande begrepp bla om heltidstransvestiter och personer som definierar sig som det andra könet men inte klär sig som det)
intergender (person som upplever sig ha en mental könsidentitet som ligger mellan man och kvinna)
drag-queen/king (erson som använder sig av ett sceniskt uttryck, "Dragshow", som ofta ifrågasätter könsroller)
Så är man i detta homosexuell, bisexuell eller heterosexuell. Läs Lukas Lya - med många intressanta tankar om kön, genus, identitet och praktiska tips för den som behöver. Och inte minst en genomgång av viktiga transpolitiska frågor.
I vilket fall. De kyrkliga företrädare som hävdar att äktenskapet är för man och kvinna har inte så lätt att reda ut begreppen om de börjar fundera över vad "man" och "kvinna" egentligen är. För med den definitionen av äktenskap skulle de utan tvekan acceptera till exempel en bög och en transkille med korrigerad kropp vid altaret.
Till sist kan jag rekommendera också Sara/Claes webbplats.
"Om vi lägger ihop alla som av en eller annan anledning inte passar in i samhällsnormen ... så blir vi rätt många. Räknar vi alla som inte är heterosexuella, inte är kristna, inte är gifta, inte har barn, inte är ariska, inte är handikappade, inte är svenska, inte har jobb, inte är antingen män eller kvinnor. Och alla dom som är överviktiga, undernärda, har damp, läs-, syn- och/eller hörselsvårigheter, inte kan gå i trappor osv, så blir vi faktiskt så många att vi med råge utgör majoriteten av befolkningen. Någon har räknat ut att det bara är ungefär 4% av befolkningen som tillhör det vi kallar "normalt".
Därmed kan man säga att det är vanligare att stå utanför normen än att tillhöra den."
Dagens citat
"Det vore väl jättekul. Någon gång när det passar in och man känner för det. Ungdomarna får väl tala om det själva för oss. Sedan får vi lösa det efterhand."Kungens kommentar till Expressens reporter om frågan om när Victoria och Daniel ska giftas sig. Jodå. Men det krävs ju lite planering och lite budget för det här kalaset också.
I sista minuten?
UD äskar pengar för kungligt bröllop sommaren 2008, men kungen tillbakavisar ryktena, skriver SvD. Men Victoria och Daniel får skynda sig om dom har tänkt gifta sig i Storkyrkan. För vem vet, Svenska kyrkan kanske inte har vigselbehörighet 2009. Då blir det till att knöka in kronprinsesspar, kungligheter, säpofolk och journalister i närliggande kommunalhus. Eller varför inte lokala skattemyndigheten i Ockelbo?
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Ropen skalla - vigsel åt alla
Helle Klein skriver mycket bra på sin blogg om remissvaren.
Lyssna på mig i Radio Skaraborg
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Visbys svar hör dock till det mest pinsamma - kyrkan kan inte viga homosexuella par för då förlorar den sin "kyrkliga heder". Herregud! Är det kyrklig heder att diskriminera och döma ut människors kärlek som inte råkar passa den heterosexuella normen?
"Den sexuella föreningen mellan två kroppar som passar ihop, är det fysiska uttrycket för en kompletterande gemenskap som berör också andra delar av människolivet", skriver stiftet i sitt svar.
Så fick den biologistiska konservatismen sitt teologiska uttryck. Suck.
Det är mycket man kan motivera med en så kallad skapelseordning - mannens överhöghet över kvinnan, slavsystemet, apartheid osv... Visby stift borde nog fundera ett varv till på sin inställning till kärleken....!
Lyssna på mig i Radio Skaraborg
Andra bloggar om: vigselrätt, kyrkomötet, Svenska kyrkan
intressant
Stureplansprofiler outade på Facebook
DN har i dag en artikel om nätmobbar. Bakgrunden är att de sk stureplansprofilerna blivit "outade" på internetsajten Facebook. Tidigare var det Flashback man kollade på om man ville veta något "hemligt", men de följer numera svensk lag och publicerar inte personuppgifter olagligt. Facebook ligger däremot på amerikansk server och omfattas därför inte av personuppgiftslagen.
Jo, jag gick faktiskt in och kollade på facebookgruppen med bildpublicering av stureplansprofilerna och blev illa berörd. Såg ut som helt vanliga killar i 20-årsåldern, inte alls som man fördomsfullt föreställer sig våldtäktsmän. Somliga menar att det är bra att publicera namn och bild på dömda våldsverkare - till hjälp för kvinnor som då har möjlighet att undvika dem.
Ja, handlingen är avskyvärd. Men pojkarna är inte avskyvärda. Jag tror ändå på människors möjligheter att ändra sig. Stureplansprofilerna är dömda för livet. Deras anhöriga dras med i detta. Finns det ändå - med all respekt för offret - möjlighet att avstå från hämndaktioner?
Andra bloggar om: stureplansprofilerna, våldtäkt, internet
intressant
Jo, jag gick faktiskt in och kollade på facebookgruppen med bildpublicering av stureplansprofilerna och blev illa berörd. Såg ut som helt vanliga killar i 20-årsåldern, inte alls som man fördomsfullt föreställer sig våldtäktsmän. Somliga menar att det är bra att publicera namn och bild på dömda våldsverkare - till hjälp för kvinnor som då har möjlighet att undvika dem.
Ja, handlingen är avskyvärd. Men pojkarna är inte avskyvärda. Jag tror ändå på människors möjligheter att ändra sig. Stureplansprofilerna är dömda för livet. Deras anhöriga dras med i detta. Finns det ändå - med all respekt för offret - möjlighet att avstå från hämndaktioner?
Andra bloggar om: stureplansprofilerna, våldtäkt, internet
intressant
Lyssna i morgon
Jag medverkar i Radio Skaraborg imorgon bitti efter kl 8.30 med anledning av Skara stifts besked i vigselfrågan.
Ur remissvaret:
"Vi finner inga avgörande skäl till att ändra ett redan inarbetat språkbruk, med de båda termerna "äktenskap" och "partnerskap", men vill betona att det inte innebär någon skillnad i värde och att båda dessa former för samlevnad bör regleras på likartat sätt i en samlevnadsbalk."
"Det finns emellertid en variant --- nämligen att göra om den obligatoriska hindersprövningen till registrering. Då skulle båda parter behöva infinna sig vid skattekontoret och kontorspersonal fungera som vittnen, men någon annan förändring av hindersprövningen skulle inte behövas. Idag är visserligen behandlingen av hindersprövningar centraliserad till relativt få ställen i landet, men den kan utan större besvär utlokaliseras till de lokala skattekontor som finns på många håll. Efter en sådan registrering kan paret sedan ha en religiös eller borgerlig ceremoni på lämplig plats."
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Uppdatering: Lyssna här, fredagen den 19 oktober 8.30-09.00
Ur remissvaret:
"Vi finner inga avgörande skäl till att ändra ett redan inarbetat språkbruk, med de båda termerna "äktenskap" och "partnerskap", men vill betona att det inte innebär någon skillnad i värde och att båda dessa former för samlevnad bör regleras på likartat sätt i en samlevnadsbalk."
"Det finns emellertid en variant --- nämligen att göra om den obligatoriska hindersprövningen till registrering. Då skulle båda parter behöva infinna sig vid skattekontoret och kontorspersonal fungera som vittnen, men någon annan förändring av hindersprövningen skulle inte behövas. Idag är visserligen behandlingen av hindersprövningar centraliserad till relativt få ställen i landet, men den kan utan större besvär utlokaliseras till de lokala skattekontor som finns på många håll. Efter en sådan registrering kan paret sedan ha en religiös eller borgerlig ceremoni på lämplig plats."
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Uppdatering: Lyssna här, fredagen den 19 oktober 8.30-09.00
På kollision i Uppsala
Det visar sig att fler stift är delade när det gäller vigselfrågan. I Uppsala föll enligt Dagen röstresultatet som så att fem ledamöter mot tre i domkapitlet var för utredningsförslaget. Reservanter var biskop Ragnar Persenius, Curt Forsbring och Per Rydberg.
När det gäller vigselrätten blev resultatet att sex ledamöter mot två röstade ja till utredningsförlaget - att Svenska kyrkan behåller vigselrätten.
I reservationen står att läsa:
"Förslaget om vigselrätt för trossamfunden och dithörande väjningsrätt, i kombination med borgerliga vigselförrättares vigselplikt, gör det omöjligt att undvika diskrimineringsfrågan eftersom det gäller samma myndighetsutövning”.
Men nu hade ju utredaren tänkt på detta. Regner ville att trossamfunden skall fortsätta ha vigselbehörighet, och därför är alla hinder egentligen undanröjda. Staten bestämmer dock inte hur trossamfunden ska agera, men det är inte fråga om någon diskriminering om homosexuella inte blir vigda.
Straffbestämmelsen om olaga diskriminering handlar visserligen om myndighetsutövande, men inte i de fall där denna delegerats till privaträttsliga objekt. Det är ej heller diskriminering enligt EG-rätten eller andra internationella konventioner som Sverige ratificerat. För att en vigselförrättare inom ett trossamfund skall vara skyldig att förrätta vigsel i alla förekommande fall krävs ett vigseltillstånd förenat med vigselplikt. Det skulle föra för långt – det finns andra skäl som kan få en vigselförrättare att tveka. Skulle vigselplikt återinföras skulle flertalet trossamfund avstå från att söka vigselbehörighet. (Fritt ur utredningen).
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
När det gäller vigselrätten blev resultatet att sex ledamöter mot två röstade ja till utredningsförlaget - att Svenska kyrkan behåller vigselrätten.
I reservationen står att läsa:
"Förslaget om vigselrätt för trossamfunden och dithörande väjningsrätt, i kombination med borgerliga vigselförrättares vigselplikt, gör det omöjligt att undvika diskrimineringsfrågan eftersom det gäller samma myndighetsutövning”.
Men nu hade ju utredaren tänkt på detta. Regner ville att trossamfunden skall fortsätta ha vigselbehörighet, och därför är alla hinder egentligen undanröjda. Staten bestämmer dock inte hur trossamfunden ska agera, men det är inte fråga om någon diskriminering om homosexuella inte blir vigda.
Straffbestämmelsen om olaga diskriminering handlar visserligen om myndighetsutövande, men inte i de fall där denna delegerats till privaträttsliga objekt. Det är ej heller diskriminering enligt EG-rätten eller andra internationella konventioner som Sverige ratificerat. För att en vigselförrättare inom ett trossamfund skall vara skyldig att förrätta vigsel i alla förekommande fall krävs ett vigseltillstånd förenat med vigselplikt. Det skulle föra för långt – det finns andra skäl som kan få en vigselförrättare att tveka. Skulle vigselplikt återinföras skulle flertalet trossamfund avstå från att söka vigselbehörighet. (Fritt ur utredningen).
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Med evig kärlek...
Gud säger till oss via sin profet Jeremia:
”Med evig kärlek har jag älskat dig,
Därför har jag så länge visat dig godhet.”
I söndags firade vi tacksägelsedagen, en särskild puff på oss att se det i vår omgivning som vi är tacksamma för.
Ja, ni vet. Mat, kläder, nånstans att bo, någon att tycka om. Allt det där som vi behöver, eller tror oss behöva.
Så ska man känna tacksamhet, mot allt detta: träden, familjen och morötterna. Och tacka Gud?
Tacka Gud för allt man har, och be om det man saknar, men … varför också inte tacka Gud för att Gud faktiskt…finns?
Då infinner sig frågan: har vi något behov av Gud? Vi klarar oss väl rätt bra ändå, om vi nu inte menar att Gud direkt ligger bakom tomaternas mognande och veteaxens utveckling.
Men känslomässigt, andligt, existentiellt? Är det kanske så att vi räknar med Gud den stund då allt annat rasar? Då pengarna på kontot är slut, då vännerna lämnat oss och ensamheten är total? Eller när vi inte orkar ta oss ut längre eller när det inte finns en enda positiv tanke kvar i huvet?
Ja. Om inte annat, så finns Gud där då. När alla andra möjligheter är uttömda, då finns Gud ändå kvar. Oavsett om livet ter sig becksvart eller grådisigt eller om tillvaron känns som en klar solig färggrann höstdag – Gud är där också. Jo, jag tror att tillvaron ytterst vilar i en god Guds händer och att Gud är kärlek, inget annat. Oavsett om jag för tillfället känner att Gud älskar mig med evig kärlek eller inte, så är det ändå så.
Och det är kanske så att vi känner behovet av Gud lite olika under livets gång.
Men oavsett vad – så har Gud behov av oss. För skapelsen och medmänskligheten klarar sig inte utan oss. Och Gud tror på oss – även i dom stunder vi inte orkar tro på Gud.
Så har Gud visat oss godhet. Och Gud visar oss sitt ansikte, låter det lysa över oss med välsignelse. Ansiktet är Jesu ansikte – människosonen som möter oss med vänlighet och värme och som med vännens perspektiv undrar om vi vill följa honom. För med honom finns något mer.
Tack Gud!
”Med evig kärlek har jag älskat dig,
Därför har jag så länge visat dig godhet.”
I söndags firade vi tacksägelsedagen, en särskild puff på oss att se det i vår omgivning som vi är tacksamma för.
Ja, ni vet. Mat, kläder, nånstans att bo, någon att tycka om. Allt det där som vi behöver, eller tror oss behöva.
Så ska man känna tacksamhet, mot allt detta: träden, familjen och morötterna. Och tacka Gud?
Tacka Gud för allt man har, och be om det man saknar, men … varför också inte tacka Gud för att Gud faktiskt…finns?
Då infinner sig frågan: har vi något behov av Gud? Vi klarar oss väl rätt bra ändå, om vi nu inte menar att Gud direkt ligger bakom tomaternas mognande och veteaxens utveckling.
Men känslomässigt, andligt, existentiellt? Är det kanske så att vi räknar med Gud den stund då allt annat rasar? Då pengarna på kontot är slut, då vännerna lämnat oss och ensamheten är total? Eller när vi inte orkar ta oss ut längre eller när det inte finns en enda positiv tanke kvar i huvet?
Ja. Om inte annat, så finns Gud där då. När alla andra möjligheter är uttömda, då finns Gud ändå kvar. Oavsett om livet ter sig becksvart eller grådisigt eller om tillvaron känns som en klar solig färggrann höstdag – Gud är där också. Jo, jag tror att tillvaron ytterst vilar i en god Guds händer och att Gud är kärlek, inget annat. Oavsett om jag för tillfället känner att Gud älskar mig med evig kärlek eller inte, så är det ändå så.
Och det är kanske så att vi känner behovet av Gud lite olika under livets gång.
Men oavsett vad – så har Gud behov av oss. För skapelsen och medmänskligheten klarar sig inte utan oss. Och Gud tror på oss – även i dom stunder vi inte orkar tro på Gud.
Så har Gud visat oss godhet. Och Gud visar oss sitt ansikte, låter det lysa över oss med välsignelse. Ansiktet är Jesu ansikte – människosonen som möter oss med vänlighet och värme och som med vännens perspektiv undrar om vi vill följa honom. För med honom finns något mer.
Tack Gud!
Dagens skoj
Efter dagens jobbkurs i hanterande av hot och våld får man koppla av med denna video. Enjoy. And...don´t you mess with me dude. I know where your postlåda lives.
Dagens citat
"Ytterst står vi, troende som otroende, inför samma mysterium: Varför finns något över huvud taget? Varför lever vi? Varför kan vi ställa dessa båda frågor? Varför nöjer vi oss inte med att äta, sova och fortplanta oss? Varför dansar vi balett, sjunger opera, skriver dikter, målar tavlor, forskar? På detta finns få empiriska svar. Ändå frågar vi, har alltid frågat och kommer alltid att fråga. På samma kunskapsgrund står vi tillsammans vid empirins gränser och drar olika slutsatser. Kan vi inte se det som ömsesidigt berikande?"
Gert Gelotte skriver om detta och humanismen som knölpåk i GP.
Dag skriver också om ateismen, om bristen på intellektuell stingens hos ateisterna.
Tjaha. Lite humoristiskt skulle man kunna beskriva ateisten som en person som står tjugo minuter i kön till korvkiosken, kommer slutligen fram och skriker: "Jag ska INGET HA!"
Andra bloggar om: religion, humanisterna,
Sanningens minuter
I dagarna har avgjorts och kommer att avgöras hur domkapitlen i Svenska kyrkan ställer sig till utredningen SOU 2007:17 som remissas just nu. I Karlstad och Luleå är biskop och övriga ledamöter oense, skriver bland annat Dagen. Men Linköpings stift får sällskap på den generösa sidan av Göteborg och Visby. Imorgon fattas beslut i Härnösand, Stockholm, Västerås och Växjö. Inga uppgifter om Skara redovisas i Dagen. Strängnäs och Uppsala har sagt nej.
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Religionen i det offentliga #2
Som väntat levererar nu skolminister Jan Björklund (fp) beskedet att religiösa inslag förbjuds i all skolundervisning. Bra - elever ska inte behöva utsättas för fundamentalism. Däremot får man förmoda att barnen också fortsättningsvis ska undervisas i hur olika religioner och traditioner fungerar, inom religionsämnet. Att skapelseberättelserna ska likställas evolutionsteorin går helt bort, menar Björklund, men viktigare än det tycker jag skulle vara att skillnader mellan flickor och pojkar kunde mer uttryckligen förbjudas. Laboraskolan, den som Plymouthbröderna driver och som skolverket har sagt nej till (men som ändå efter en dom i länsrätten fick starta i höstas) har alltså en skolledning som delvis består av folk som betonar avskildhet från det onda, vilket innebär att plymouthbröder inte kan bo och äta med människor utanför rörelsen. De lever efter Bibelns ord om att kvinnan är underställd mannen och menar att den vetenskapliga utvecklingen är av ondo.
En annan aspekt av detta som bör lyftas fram är att det finns religiösa yttringar som är sunda. Kyrkor, synagogor och moskéer borde i högre utsträckning arbeta med och inbjuda till studiebesök från såväl skolor som kommuner och ideella organisationer. Sekterism och fundamentalism tar stor plats i media - men det finns den helt vanliga kyrkliga/judiska/muslimska vardagen också.
Och på tal om naturvetenskap och kyrka, läs gärna ärkebiskop Anders Wejryd m fl på DN Debatt.
Uppdatering: Ett och ett halvt år innan Laboraskolan inspekteras
Andra bloggar om: religion, friskolor, politik
En annan aspekt av detta som bör lyftas fram är att det finns religiösa yttringar som är sunda. Kyrkor, synagogor och moskéer borde i högre utsträckning arbeta med och inbjuda till studiebesök från såväl skolor som kommuner och ideella organisationer. Sekterism och fundamentalism tar stor plats i media - men det finns den helt vanliga kyrkliga/judiska/muslimska vardagen också.
Och på tal om naturvetenskap och kyrka, läs gärna ärkebiskop Anders Wejryd m fl på DN Debatt.
Uppdatering: Ett och ett halvt år innan Laboraskolan inspekteras
Andra bloggar om: religion, friskolor, politik
Äntligen!
Debatt i Sveriges Television flyttar hem till Göteborg och programledare blir Stina Lundberg Dabrowski. Bra. Mindre flaxande med en programledare, dessutom snyggare produktion i Göteborg.
Näste person att få Nobelpris...
...bör vara den som kan leverera förklaringen till hur människor kan sparka andra människor i huvudet. Nej, jag tror inte på killarnas testosteronnivåer som gör dem till tidsinställda bomber. Jag tror heller inte att pojkarna glömts bort i genuspedagogiken. Det är inte heller alls märkligt att ungdomar slåss, även dom som har föräldrar som känner kungen. Det gör de flesta mer eller mindre. Men att inte sluta sparka? Jag begriper inte.
Folkkyrka i förändring, Föredrag vid biskopsvitisation i Borås 9 oktober
Tack för inbjudan! För några månader sedan var en av era präster hos oss i Skövde och talade om ”folkkyrka i förändring” vid biskopsvisitationen, så nu känns det roligt att få ta upp stafettpinnen och komma hit till er.
Jag är faktiskt uppvuxen inte alls långt här ifrån. Ett par mil söderut där Göteborgs stift börjat inträda. Åker man härifrån åt Varberg kommer man till en liten församling som heter Berghem, med en vit kyrka med blå kyrkbänkar. Där hade man så sent som på 80-talet katekesförklaringar i fastetid och alltid svart kappa på prästen. Ett par gånger om året var det nattvard, och det visste man för att söndagen innan kom prästen ut igen efter postludiet, ställde sig i kyrkgången och höll nattvardsförhör med församlingsborna.
1987 blev vi skarastiftare, och jag upplevde en annan slags Svenska kyrkan. I Kyrkans Ungdom i Marieholmskyrkan i Mariestad fick vi formulera tron och tankarna i lugn och ro utifrån oss själva, vi hade veckomässa och åkte på läger, och kunde till och med sjunga Simon and Garfunkellåtar i ungdomskören.
Vad jag vill säga med det, är att jag tror att det är viktigt att ha klart för sig att förändring är relativt. Vi har inte alla samma utgångpunkt för förändring, så därför kan detta ämne vara vanskligt. Men om vi utgår från något, till exempel att vi verkligen är en öppen folkkyrka, åt vilket håll rör vi oss?
Somliga menar att vi går mot en medlemskyrka. Utträdena gör oss fattigare – både på människor och intäkter – så då skulle vi strama åt vårt uppdrag och rikta in oss på dom som är innanför skranket, dvs är medlemmar.
Jag tror tvärtom, att vi behöver fördjupa vad det är att vara folkkyrka. Från min schartauanska bakgrund har jag med mig att det är viktigt att alla nås av evangeliet – vilket i ock för sig inte är en unik tanke. Kyrkan är ingen förening, vilken måbrarörelse som helst. Vi tror att vi har ett budskap som håller att leva och dö på. Därför är folkkyrkotanken vår bästa missionsstrategi.
Vi finns överallt i hela Sverige, plus i 25 länder världen över. Bland folk, för folk, med folk och ibland…som folk. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla i församlingen. Och i spänningsfältet mellan församlingens medlemmar och dom som ännu inte är det, eller har varit, finns missionsfältet som innebär generositet och en inbjudande hållning när det gäller vår grundläggande uppgift: gudstjänst, diakoni, undervisning, mission. Där utgör våra kyrkliga handlingar en mycket viktig del av vårt gudstjänstliv.
Och om vi blickar lite längre än vår Kyrkoordning, så ger Jesus inga andra instruktioner än att evangelium ska spridas till alla folk. Och för den som oroar sig för att ickemedlemmar ”snyltar”, så kommer det alltid att finnas folk om tjuvåker på tunnelbanan, knycker vindruvor på ICA och läser Expressen på fel sida kassan.
Det får vi räkna med, och varför inte vara generösa där? Se att det faktiskt kan vara så att den utträdda släktingen som ändå, efter samtal, får sin begravning i kyrkan ändå, kanske kan leda till att någon inträder efter den gudstjänsten, efter att ha sett hur kyrkan fungerar?
Eller den nya körmedlemmen som inte är kyrkotillhörig, men har fattat det som Jesus sa en gång: ”Kom med och se!”
Går inte budgeten ihop i slutet av året får man kanske fundera på andra intäkter – varför inte låta lokala företagare annonsera i församlingsbladet?
På tal om att vara i kyrkobyggnader, förresten. Det pratas rätt mycket om fastighetsskatten just nu. Hur hög och varför eller varför inte. Men vi har en annan fastighetsskatt att vara hemskt stolta över – nämligen evangeliet som förkunnas i våra fastigheter. Ni fastighetschefer, ni är inte vilka chefer som helst ni.
Vid kyrkomötets öppnande förra året sa Anders Wejryd så här:
”Det finns ord som inte blir sagda om vi inte säger dom. Och det finns upplevelser som inte blir upplevda om inte kyrkan upplever.”
Så tänk vad mycket vi gör för varandra och med Gud i vår kyrka! Bullbak och babysång, konfirmander och sopplunch. Kyrkoråd och snöskottning, predikan och budget. Körsång och kyrkobokföring.
Allt för att vi inte kan låta bli att tala om det vi har hört och sett. För att vi vill ge en motbild till den bild av människan som alltför ofta sprids i media, som maktgalen, girig och oduglig. För alltid är det något som ska förändras.
Men: Gud ser oss på ett helt annat sätt. Gud skapade oss nästan till en Gud, med ära och härlighet krönte han oss.
För oss som jobbar med till exempel barn är det inte svårt att se. Det var inte svårt igår eftermiddag när våra fyra särskolekonfirmander glatt stämde in i den gamla folkkyrkorökaren ”Det lilla ljus jag har…ljuset ska lysa överallt för det har Jesus sagt!”
Men…hur blir det sen? När barnet i dopklänningen växer upp till tonåring och spelar World of warcraft och aldrig lämnar datorn?
Eller när föräldrarnas tankar om ”släkten följa släktens gång” med romantiska planer för barnbarnens antågande förbyts i tröstlösa resor till inseminationskliniken och viskningar från småstadens skvallerpatrull eller…
Eller när somliga av våra församlingsbor inte kan gå hand i hand med sin älskade av rädsla för att bli nerslagen?
Hur är det då med Guds avbild och kyrkans positiva människosyn?
Hur kan vi göra så att det inte bara är vackra ord?
Just nu diskuteras om vi ska fortsätta ha vigslar i Svenska kyrkan. Den statliga utredning i äktenskapsfrågan som nu är på remiss föreslår en könsneutral äktenskapslag, och en del menar att eftersom äktenskapet är reserverat för en man och en kvinna i samma äktenskap, menar nu en del att det är bättre då att vi inte har någon vigselrätt, så att ingen behöver få sitt samvete kränkt på jobbet.
Gudstjänstutskottet menar att det är viktigt att kyrkan har en öppen och inkluderande hållning till människor i olika livssituationer och med olika sexuell identitet. I undersökningar om människors argument för att stanna kvar i Svenska kyrkan har det tydligt framgått hur viktigt ett positivt bemötande i samband med kyrkliga handlingar är. Frågan om vigselrätten handlar således såväl om kyrkans vara som om hennes göra.”
Jag menar också att vi bör värna vår vigselrätt. Dels för att det är djupt folkligt förankrat, dels för att det inte finns skäl att nu plötsligt ändra inställning, bara för att samkönade par äntligen får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda – att ingå äktenskap. Att kyrkan nu skulle säga nej tack, efter allt detta med välsignelsegudstjänsterna, känns rätt knepigt. För många handlar det om vad äktenskap är egentligen – handlar det främst om att få biologiska barn tillsammans, eller handlar det främst om ett löfte om livslång kärlek och trohet.
År 2005 beslutade kyrkomötet att man tar avstånd från fördömande, skuldbeläggande och diskriminering pga. sexuell orientering.
Det handlar också om att sprida kunskap, för att motverka fördomar, bland konfirmander och folk i största allmänhet.
Så långt pride.
Frågan är då vilken självbild vi som församling kan ha. Ska församlingen vara något som definieras som något som har en huvudgudstjänst varje vecka och kyrkoråd? Eller är församlingen alla som på en viss plats en viss tidpunkt bär erfarenheter av Gud? Är det dom som firar gudstjänst?
Eller ska vi acceptera att församlingen är en samling människor som inte alls alltid samlas till gudstjänst, men som finns inom ett visst område? Som kommer till oss och knackar på dörren emellanåt och vill något stort för sina barn eller för sig själva?
Och ska det inte vara möjligt att få tillhöra en annan församling än där man bor, om det är där man engagerar sig?
Och vad känner folk för tillhörighet, till sin lokala församling eller till Svenska kyrkan som helhet?
Vad betyder det att vi lever i ett nätverkssamhälle, där vi vill ha lite samhörighet här och där, men kanske inte lägga ner hela vårt liv i ett enda projekt?
Ska rum för förkunnelse finnas också utanför våra egna byggnader, och hur ska det i såfall se ut?
En självbild för församlingen är en plats där barn och ungdomar får plats, på riktigt. I kyrkoordningens portalparagraf:
”I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet”.
Låter vi det märkas? Får vi dom resurser vi behöver till konfirmandarbetet? Och vad gör vi för barnen mellan 6 och 12 år? Hur ser vår närvaro i skolorna ut? Är det prioriterad verksamhet?
Ja – rätt ofta är det så i våra församlingar – och även om vi ibland lever med snål budget så är vi grymt duktiga på det vi gör! Fortfarande kommer föräldrar med sina barn till kyrkan, leker och busar och ber Gud som haver. Fortfarande kommer skolan på jul – och påskvandring, lika förväntansfulla varje gång. Och fortfarande kommer tonåringarna till ungdomsgården – för att träffa kompisar och vuxna som faktiskt bryr sig.
Tänk vad mycket vi får vara med om! Och Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och kärlekens!
Till sist vill jag lägga upp den här bilden, som jag tycker säger så mycket om oss som försöker anstränga oss i Guds rike. Vi kan egentligen ta det lugnt. Vad kan vara mot oss när Gud är med oss?
Tack!
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Jag är faktiskt uppvuxen inte alls långt här ifrån. Ett par mil söderut där Göteborgs stift börjat inträda. Åker man härifrån åt Varberg kommer man till en liten församling som heter Berghem, med en vit kyrka med blå kyrkbänkar. Där hade man så sent som på 80-talet katekesförklaringar i fastetid och alltid svart kappa på prästen. Ett par gånger om året var det nattvard, och det visste man för att söndagen innan kom prästen ut igen efter postludiet, ställde sig i kyrkgången och höll nattvardsförhör med församlingsborna.
1987 blev vi skarastiftare, och jag upplevde en annan slags Svenska kyrkan. I Kyrkans Ungdom i Marieholmskyrkan i Mariestad fick vi formulera tron och tankarna i lugn och ro utifrån oss själva, vi hade veckomässa och åkte på läger, och kunde till och med sjunga Simon and Garfunkellåtar i ungdomskören.
Vad jag vill säga med det, är att jag tror att det är viktigt att ha klart för sig att förändring är relativt. Vi har inte alla samma utgångpunkt för förändring, så därför kan detta ämne vara vanskligt. Men om vi utgår från något, till exempel att vi verkligen är en öppen folkkyrka, åt vilket håll rör vi oss?
Somliga menar att vi går mot en medlemskyrka. Utträdena gör oss fattigare – både på människor och intäkter – så då skulle vi strama åt vårt uppdrag och rikta in oss på dom som är innanför skranket, dvs är medlemmar.
Jag tror tvärtom, att vi behöver fördjupa vad det är att vara folkkyrka. Från min schartauanska bakgrund har jag med mig att det är viktigt att alla nås av evangeliet – vilket i ock för sig inte är en unik tanke. Kyrkan är ingen förening, vilken måbrarörelse som helst. Vi tror att vi har ett budskap som håller att leva och dö på. Därför är folkkyrkotanken vår bästa missionsstrategi.
Vi finns överallt i hela Sverige, plus i 25 länder världen över. Bland folk, för folk, med folk och ibland…som folk. Församlingen har ansvar för den kyrkliga verksamheten för alla i församlingen. Och i spänningsfältet mellan församlingens medlemmar och dom som ännu inte är det, eller har varit, finns missionsfältet som innebär generositet och en inbjudande hållning när det gäller vår grundläggande uppgift: gudstjänst, diakoni, undervisning, mission. Där utgör våra kyrkliga handlingar en mycket viktig del av vårt gudstjänstliv.
Och om vi blickar lite längre än vår Kyrkoordning, så ger Jesus inga andra instruktioner än att evangelium ska spridas till alla folk. Och för den som oroar sig för att ickemedlemmar ”snyltar”, så kommer det alltid att finnas folk om tjuvåker på tunnelbanan, knycker vindruvor på ICA och läser Expressen på fel sida kassan.
Det får vi räkna med, och varför inte vara generösa där? Se att det faktiskt kan vara så att den utträdda släktingen som ändå, efter samtal, får sin begravning i kyrkan ändå, kanske kan leda till att någon inträder efter den gudstjänsten, efter att ha sett hur kyrkan fungerar?
Eller den nya körmedlemmen som inte är kyrkotillhörig, men har fattat det som Jesus sa en gång: ”Kom med och se!”
Går inte budgeten ihop i slutet av året får man kanske fundera på andra intäkter – varför inte låta lokala företagare annonsera i församlingsbladet?
På tal om att vara i kyrkobyggnader, förresten. Det pratas rätt mycket om fastighetsskatten just nu. Hur hög och varför eller varför inte. Men vi har en annan fastighetsskatt att vara hemskt stolta över – nämligen evangeliet som förkunnas i våra fastigheter. Ni fastighetschefer, ni är inte vilka chefer som helst ni.
Vid kyrkomötets öppnande förra året sa Anders Wejryd så här:
”Det finns ord som inte blir sagda om vi inte säger dom. Och det finns upplevelser som inte blir upplevda om inte kyrkan upplever.”
Så tänk vad mycket vi gör för varandra och med Gud i vår kyrka! Bullbak och babysång, konfirmander och sopplunch. Kyrkoråd och snöskottning, predikan och budget. Körsång och kyrkobokföring.
Allt för att vi inte kan låta bli att tala om det vi har hört och sett. För att vi vill ge en motbild till den bild av människan som alltför ofta sprids i media, som maktgalen, girig och oduglig. För alltid är det något som ska förändras.
Men: Gud ser oss på ett helt annat sätt. Gud skapade oss nästan till en Gud, med ära och härlighet krönte han oss.
För oss som jobbar med till exempel barn är det inte svårt att se. Det var inte svårt igår eftermiddag när våra fyra särskolekonfirmander glatt stämde in i den gamla folkkyrkorökaren ”Det lilla ljus jag har…ljuset ska lysa överallt för det har Jesus sagt!”
Men…hur blir det sen? När barnet i dopklänningen växer upp till tonåring och spelar World of warcraft och aldrig lämnar datorn?
Eller när föräldrarnas tankar om ”släkten följa släktens gång” med romantiska planer för barnbarnens antågande förbyts i tröstlösa resor till inseminationskliniken och viskningar från småstadens skvallerpatrull eller…
Eller när somliga av våra församlingsbor inte kan gå hand i hand med sin älskade av rädsla för att bli nerslagen?
Hur är det då med Guds avbild och kyrkans positiva människosyn?
Hur kan vi göra så att det inte bara är vackra ord?
Just nu diskuteras om vi ska fortsätta ha vigslar i Svenska kyrkan. Den statliga utredning i äktenskapsfrågan som nu är på remiss föreslår en könsneutral äktenskapslag, och en del menar att eftersom äktenskapet är reserverat för en man och en kvinna i samma äktenskap, menar nu en del att det är bättre då att vi inte har någon vigselrätt, så att ingen behöver få sitt samvete kränkt på jobbet.
Gudstjänstutskottet menar att det är viktigt att kyrkan har en öppen och inkluderande hållning till människor i olika livssituationer och med olika sexuell identitet. I undersökningar om människors argument för att stanna kvar i Svenska kyrkan har det tydligt framgått hur viktigt ett positivt bemötande i samband med kyrkliga handlingar är. Frågan om vigselrätten handlar således såväl om kyrkans vara som om hennes göra.”
Jag menar också att vi bör värna vår vigselrätt. Dels för att det är djupt folkligt förankrat, dels för att det inte finns skäl att nu plötsligt ändra inställning, bara för att samkönade par äntligen får sina mänskliga rättigheter tillgodosedda – att ingå äktenskap. Att kyrkan nu skulle säga nej tack, efter allt detta med välsignelsegudstjänsterna, känns rätt knepigt. För många handlar det om vad äktenskap är egentligen – handlar det främst om att få biologiska barn tillsammans, eller handlar det främst om ett löfte om livslång kärlek och trohet.
År 2005 beslutade kyrkomötet att man tar avstånd från fördömande, skuldbeläggande och diskriminering pga. sexuell orientering.
Det handlar också om att sprida kunskap, för att motverka fördomar, bland konfirmander och folk i största allmänhet.
Så långt pride.
Frågan är då vilken självbild vi som församling kan ha. Ska församlingen vara något som definieras som något som har en huvudgudstjänst varje vecka och kyrkoråd? Eller är församlingen alla som på en viss plats en viss tidpunkt bär erfarenheter av Gud? Är det dom som firar gudstjänst?
Eller ska vi acceptera att församlingen är en samling människor som inte alls alltid samlas till gudstjänst, men som finns inom ett visst område? Som kommer till oss och knackar på dörren emellanåt och vill något stort för sina barn eller för sig själva?
Och ska det inte vara möjligt att få tillhöra en annan församling än där man bor, om det är där man engagerar sig?
Och vad känner folk för tillhörighet, till sin lokala församling eller till Svenska kyrkan som helhet?
Vad betyder det att vi lever i ett nätverkssamhälle, där vi vill ha lite samhörighet här och där, men kanske inte lägga ner hela vårt liv i ett enda projekt?
Ska rum för förkunnelse finnas också utanför våra egna byggnader, och hur ska det i såfall se ut?
En självbild för församlingen är en plats där barn och ungdomar får plats, på riktigt. I kyrkoordningens portalparagraf:
”I kristen tro intar barnen en särställning och de behöver därför särskilt uppmärksammas i Svenska kyrkans verksamhet”.
Låter vi det märkas? Får vi dom resurser vi behöver till konfirmandarbetet? Och vad gör vi för barnen mellan 6 och 12 år? Hur ser vår närvaro i skolorna ut? Är det prioriterad verksamhet?
Ja – rätt ofta är det så i våra församlingar – och även om vi ibland lever med snål budget så är vi grymt duktiga på det vi gör! Fortfarande kommer föräldrar med sina barn till kyrkan, leker och busar och ber Gud som haver. Fortfarande kommer skolan på jul – och påskvandring, lika förväntansfulla varje gång. Och fortfarande kommer tonåringarna till ungdomsgården – för att träffa kompisar och vuxna som faktiskt bryr sig.
Tänk vad mycket vi får vara med om! Och Gud har inte gett oss modlöshetens ande, utan kraftens och kärlekens!
Till sist vill jag lägga upp den här bilden, som jag tycker säger så mycket om oss som försöker anstränga oss i Guds rike. Vi kan egentligen ta det lugnt. Vad kan vara mot oss när Gud är med oss?
Tack!
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Utmanad
Imorgon ska jag åka till Borås och inledningstala på biskopsvisitation över ämnet "Folkkyrka i förändring". Mycket spännande, tror jag lägger ut föredraget här sen.
Religionen i det offentliga
Läste en platsannons i DN:
Spännande titel! Evangelion är grekiska och betyder "glatt budskap" och behöver inte endast handla om evangeliet om Jesus, men att använda titeln evangelist i näringslivet är nytt för mig.
Må vara att kyrkans evangelium är tidlöst, men visst skulle ovanstående annons kunna handla om en prästtjänst?
"Mandator i Gävle söker Microsoftevangelist
Som microsoftevangelist förväntas du ligga i framkant vad gäller kompetens och intresse för de senaste produkterna från Microsoft. Du kan se nyttan den nya tekniken kan göra i en verksamhet och beskriva den för våra kunder. Du drivs av ett genuint intresse och vill ständigt utveckla dig. Du kommer att kombinera arbete hos kund med internt arbete, och en stor del av din tid kommer bestå av utbildning och laborationer för att hålla dig ajour med den snabba utvecklingen inom området."
Spännande titel! Evangelion är grekiska och betyder "glatt budskap" och behöver inte endast handla om evangeliet om Jesus, men att använda titeln evangelist i näringslivet är nytt för mig.
Må vara att kyrkans evangelium är tidlöst, men visst skulle ovanstående annons kunna handla om en prästtjänst?
Win-win
Spenderat eftermiddagen på höstauktion med syföreningen Lundens arbetskrets. Pengar till Svenska kyrkans internationella arbete, och kanelbullar och blåbärskaka till min frys.
Fram och tillbaks i äktenskapsfrågan...
Inget utskottsinitiativ skriver QX.Miljöpartiets representant i civilutskottet Jan Lindholm menar att borgerligheten vill dra frågan i långbänk. Det sannolika är nu att regeringen inte kommer att klara av att lägga en proposition i tid för att riksdagen skall hinna ta beslut före sommaren 2008, säger han till QX.
Däremot har Mona Sahlin, Lars Ohly och Peter Eriksson lämnat in en motion om att riksdagen ska besluta om ny äktenskapslagstiftning senast den 18 mars 2008, skriver Dagen.
Som folkpartist tycker jag det är trist att denna fråga lämnas i händerna på oppositionen. Som präst och teolog tycker jag att det är gott att riksdagsledamöter ger kyrkan förutsättningar att äntligen få viga såväl heteros som homos i kyrkan.
Andra bloggar om:
hbt, könsneutral äktenskapslagstiftning,
intressant
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Däremot har Mona Sahlin, Lars Ohly och Peter Eriksson lämnat in en motion om att riksdagen ska besluta om ny äktenskapslagstiftning senast den 18 mars 2008, skriver Dagen.
Som folkpartist tycker jag det är trist att denna fråga lämnas i händerna på oppositionen. Som präst och teolog tycker jag att det är gott att riksdagsledamöter ger kyrkan förutsättningar att äntligen få viga såväl heteros som homos i kyrkan.
Andra bloggar om:
hbt, könsneutral äktenskapslagstiftning,
intressant
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Dopgäst med etiskt förhinder?
Jag läser ofta Magdalena Ribbings spalt i DN, särskilt de ämnen och frågor som berör kyrkan och kyrkliga traditioner, inte minst för att få inblick i hur icke kyrkligt anställda ser på allas våra traditioner. Här handlar det om en person som blivit inbjuden till dop, en gudstjänst som vederbörande tycker innebär övergrepp mot barnet som bör få bestämma själv. Jo, det kan man ju tycka. Men vad är respektfullt och vad handlar om integritet?
Magdalena Ribbing svarar bra. Man kan besöka en kyrka och en gudstjänst utan att vara troende. Men det handlar då om att visa respekt - stå och sitta när man ska (om man inte har fysiska förhinder får jag tillägga), men man behöver inte be eller sjunga psalmer. Annars får man tala om för värdparet hur det ligger till.
Inlägget får mig att fundera på när jag är på tillställningar som jag känner mig främmande i. Utan att det är etiskt motiverat - bandymatcher förstår jag mig inte på. Men de berör mig inte. Hejaklackarna på Ulllevi berör mig inte heller. Berör gudstjänsten även icke-troende? Tydligen!
Men vilka signaler sänder vi som gör att somliga känner att vi begår övergrepp på ett barn vi döper? Vad är det som är så hemskt med att förmedla löftet från Jesus: att han lovar vara vid vår sida ända till tidens slut? Vad är det förskräckliga i att förmedla välsignelsens ord till människor som står inför det vackraste som finns?
Magdalena Ribbing svarar bra. Man kan besöka en kyrka och en gudstjänst utan att vara troende. Men det handlar då om att visa respekt - stå och sitta när man ska (om man inte har fysiska förhinder får jag tillägga), men man behöver inte be eller sjunga psalmer. Annars får man tala om för värdparet hur det ligger till.
Inlägget får mig att fundera på när jag är på tillställningar som jag känner mig främmande i. Utan att det är etiskt motiverat - bandymatcher förstår jag mig inte på. Men de berör mig inte. Hejaklackarna på Ulllevi berör mig inte heller. Berör gudstjänsten även icke-troende? Tydligen!
Men vilka signaler sänder vi som gör att somliga känner att vi begår övergrepp på ett barn vi döper? Vad är det som är så hemskt med att förmedla löftet från Jesus: att han lovar vara vid vår sida ända till tidens slut? Vad är det förskräckliga i att förmedla välsignelsens ord till människor som står inför det vackraste som finns?
Några intressanta betänkanden från Kyrkomötets utskott
Svenska kyrkans vigselrätt:"Gudstjänstutskottet konstaterar inledningsvis att kyrkans uppdrag är att visa på att alla människor är skapade till Guds avbild. Alla uttryck som konkret bejakar detta i det offentliga livet är därför viktiga. Den religiösa gemenskapen behöver få ta plats i den enskilda människans liv. En öppen och inkluderande hållning till människor i olika livssituationer och med olika sexuell identitet är avgörande. I undersökningar om människors argument för att stanna kvar i Svenska kyrkan har det tydligt framgått hur viktigt ett positivt bemötande i samband med kyrkliga handlingar är. Frågan om vigselrätten handlar således såväl om kyrkans vara som om hennes göra."
Alternativ till huvudgudstjänstens ordning:
"Utskottet delar motionärernas uppfattning att aspekter som variation, dynamik, delaktighet, relevans och lyhördhet är viktiga kvaliteter i Svenska kyrkans gudstjänstarbete.---Motionen identifierar således snarare en utmaning än ett problem – den utmaning det innebär för varje församling att ta vara på de möjligheter till ett rikt och varierat gudstjänstutbud som redan nuvarande regelverk medger."
Clearing av kyrkliga handlingar:
"Motionärerna lyfter i motion 2007:26 fram en viktig fråga som måste hanteras. Utskottet delar motionärens uppfattning att dagens regelverk uppvisar brister när det gäller ”att hantera präster som rör sig mellan församlingsgränserna, samt att gällande regelverk tolkas olika. Prästerna lämnas att på egen hand tillsammans med de anhöriga hantera ersättningsfrågan genom privata lösningar.” Utskottet anser det fullständigt oacceptabelt att kyrkliga handlingar som t.ex. en vigsel förknippas med ”svarta” pengar."
Ett bönens år i Svenska kyrkan
Johan Dalmans poetiska text som bör bli en klassiker:
"Bönen – hjärtats samtal med Gud - utgör en av kristenlivets viktigaste grundpelare. Den är en källa, en korsväg, en mötesplats; en källa till liv, en korsväg mellan tid och evighet, hopp och förtvivlan, en plats för mötet mellan människa och Gud. I bönen ges barnet ett språk för sin tro, där finner sökandet efter mening och innehåll en växtplats, trosvissheten en hemvist, tvivlet en skyddad hamn.
Bönen handlar mindre om att göra än om att vara – om att på Kristi uttryckliga uppmaning, tillika med generationer av kristna överallt och i alla tider, stilla sig, vila vid Guds sida och så i en anda av förväntan, förtröstan, förlåtelse och frimodighet öppna sitt hjärtas kammare för den som känner varje människa inifrån och ut."
Vissa frågor om antagning till kyrkans vigningstjänst
"Av stor betydelse är däremot att det inte av dem som prövas uppfattas vara sådana skillnader mellan stiften att man inte anser sig behandlade på ett rättvist och likartat sätt."
Alla betänkanden
Se strukturseminariet
Andra bloggar om: könsneutralt äktenskap, vigselrätt, Svenska kyrkan
intressant
Good start
På måndag börjar äntligen särskolekonfirmanderna. Kan man börja veckan på bättre sätt än syförening plus två konfirmandgrupper?
Dagens citat
Fullvuxna män och kvinnor har rätt att utan någon inskränkning med avseende på ras, nationalitet eller religion ingå äktenskap och bilda familj. Män och kvinnor skall ha samma rättigheter i fråga om äktenskaps ingående, under äktenskapet och vid dess upplösning.
FN:s allmänna förklaring om mänskliga rättigheter, artikel 16.
Så måste vi väl ha lite satir också en kväll som denna:
Top Ten Reasons to Make Gay Marriages Illegal:
01) Being gay is not natural. Real people always reject unnatural things like eyeglasses, polyester, and air conditioning.
02) Gay marriage will encourage people to be gay, in the same way that hanging around tall people will make you tall.
03) Legalizing gay marriage will open the door to all kinds of crazy behavior. People may even wish to marry their pets because a dog has legal standing and can sign a marriage contract.
04) Straight marriage has been around a long time and hasn’t changed at all like many of the principles on which this great country was founded; women are still property, blacks still can’t marry whites, and divorce is still illegal.
05) Straight marriage will be less meaningful if gay marriage were allowed; the sanctity of marriages like Britney Spears’ 55-hour just-for-fun marriage would be destroyed.
06) Straight marriages are valid because they produce children. Gay couples, infertile couples, and old people shouldn’t be allowed to marry because our orphanages aren’t full yet, and the world needs more children.
07) Obviously gay parents will raise gay children, since straight parents only raise straight children.
08) Gay marriage is not supported by religion. In a theocracy like ours, the values of one religion are imposed on the entire country. That’s why we have only one religion in the world.
09) Children can never succeed without a male and a female role model at home. That’s why we as a society expressly forbid single parents to raise children.
10) Gay marriage will change the foundation of society; we could never adapt to new social norms. Just like we haven’t adapted to cars, the service-sector economy, or longer life spans.
ndra bloggar om:
vigselrätt,
könsneutralt äktenskap,
hbt
intressant
Disclaimer
Fenomenet Alex Schulman gör en hel pudel och slutar blogga. Han skriver att bloggen har blivit ett monster som han inte orkar ta hand om längre. Han har attackerat, hånat och förlöjligat kända personer. Hit men inte längre.
Nu emotser han en debatt om nätmobbing. Och visst är det befogat! Folk slutar och börjar blogga, det diskuteras e-leg i samband med internetforum, pinsamma bilder läggs ut utan tillåtelse osv osv. Isabella Lund, den bloggande eskorten, har blivit hotad med "outning".
Alex beslut leder till eftertanke. Har jag själv nätmobbat någon? Tja, flera har säkert känt sig besvikna på grund av mina ställningstaganden i kyrkliga frågor. Men att kritisera någons åsikter må vara hänt och dessutom nödvändigt. Däremot hoppas jag att jag inte personangripit någon.
Nu emotser han en debatt om nätmobbing. Och visst är det befogat! Folk slutar och börjar blogga, det diskuteras e-leg i samband med internetforum, pinsamma bilder läggs ut utan tillåtelse osv osv. Isabella Lund, den bloggande eskorten, har blivit hotad med "outning".
Alex beslut leder till eftertanke. Har jag själv nätmobbat någon? Tja, flera har säkert känt sig besvikna på grund av mina ställningstaganden i kyrkliga frågor. Men att kritisera någons åsikter må vara hänt och dessutom nödvändigt. Däremot hoppas jag att jag inte personangripit någon.
Dagens fråga
Enligt utredningen SOU 2007:17 om könsneutral äktenskapsbalk kommer Svenska kyrkan att likställas med övriga samfund och få ansöka om vigselrätt. Bör Svenska kyrkan göra detta, och varför/varför inte?
Andra bloggar om: vigselrätt, Könsneutralt äktenskap,Svenska kyrkan
Andra bloggar om: vigselrätt, Könsneutralt äktenskap,Svenska kyrkan
En förändrad utbildning och en förändrad utbildningsorganisation
Snart kommer den så kallade EFU-utredningen, dvs ett förslag till förändrad utbildning och utbildningsorganisation i Svenska kyrkan, ut på remiss. Den innehåller en del spännande förslag men också idéer som förmodligen kommer bli vida diskuterade.
Tanken är att lägga större tonvikt vid det som förenar olika yrkesgrupper än tvärtom. Yrkesgrupperna, ja - de är präst, diakon med inriktning mot omsorg eller mot lärande och undervisning samt kyrkomusiker. Gemensamma kurser kommer att läsas mellan ämnesstudierna, så kallade pastoralteologiska vilka innehåller VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och alla avslutar med en gemensam termin vid ett Svenska kyrkans utbildningscentrum.
Genomgående i utredningen används beteckningen "kyrkoarbetare" och församlingarnas generella kompetensbehov betonas - skall alltså kunna arbeta över yrkesgränserna. Så har förstås varje yrke sina speciella kompetenskrav. Alla kyrkoarbetare skall särskilt fokusera barns och ungas lärande och liv i Svenska kyrkan, församlingen och det omgivande samhället.
Begreppet församlingspedagog finns alltså inte med, utan blir en av "profilerna" i diakonyrket. De diakonala och de pedagogiska uppdragen är svåra att särskilja (och var från början inte särskilda), och finns alltså nu under samma paraply. Vad det kommer att innebära rekryteringsmässigt är svårt att förutse. Möjligen kommer de som nu tänker sig församlingspedagog inte vilja lägga 3,5 år på utbildning, utan väljer fritidsledarutbildning istället. Inte bra - då har vi ändå en viktig personalkategori som inte finns med i det samlade paketet.
Nytt är att lämplighetsprövning för alla föreslås införas. Nytt för musikerna men gammalt och invant för präster och diakoner. Skall bli mycket intressant att läsa hur KMR ställer sig till detta. Lämplighetsprövning kan vara befogat men har också en viss avskräckande karaktär.
Alla föreslås att efter examen och för prästers och diakoners del vigning få en 6-9 månaders handledning.
Så här föreslås utbildningsvägen bli:
Ämnesstuder I - Religionsvetenskap/teologi 30+30 hp (diakoner och präster)
- Kyrkomusik 30+30 hp (organister eller kantorer)
(Lämplighetsprövning (alla), eventuellt Svenska kyrkans grundkurs,
stiftspraktik 4 v (diakoner och präster) eller referens från församling
(musiker). Intresseanmälan. )
Pastoralteologi PA 15hp. VFU (alla)
Ämnesstudier II - Omsorg 45 hp eller Lärande/undervisning 45 hp (diakoner)
- Religionsvetenskap 30+30 hp (präster)
- Kyrkomusik 30+30 hp (organister eller kantorer)
Pastoralteologi PB 15 hp VFU (kyrkomusiker och präster)
Pastoralteologi PC 15 hp VFU (diakoner och präster)
Ämnesstudier III - Omsorg 45 hp eller lärande/undervisning 45 hp (diakoner)
- Religionsvetenskap/teologi 30+30 hp (präster)
- Kyrkomusik 30+30 hp (organister)
Ämnesstudier IV - Religionsvetenskap/teologi 30+45 hp (präster)
Kandidat, magister eller masterexamen
Pastoral termin 20 v (Alla)
Kantors - eller organistexamen
Diakon - eller prästexamen - vigning.
Handledd tjänst 6-9 månader (alla).
___
Läs också kloka synpunkter hos Församlingspedagogen och Prästkandidaten.
Andra bloggar om: utbildning, Svenska kyrkan
Tanken är att lägga större tonvikt vid det som förenar olika yrkesgrupper än tvärtom. Yrkesgrupperna, ja - de är präst, diakon med inriktning mot omsorg eller mot lärande och undervisning samt kyrkomusiker. Gemensamma kurser kommer att läsas mellan ämnesstudierna, så kallade pastoralteologiska vilka innehåller VFU (verksamhetsförlagd utbildning) och alla avslutar med en gemensam termin vid ett Svenska kyrkans utbildningscentrum.
Genomgående i utredningen används beteckningen "kyrkoarbetare" och församlingarnas generella kompetensbehov betonas - skall alltså kunna arbeta över yrkesgränserna. Så har förstås varje yrke sina speciella kompetenskrav. Alla kyrkoarbetare skall särskilt fokusera barns och ungas lärande och liv i Svenska kyrkan, församlingen och det omgivande samhället.
Begreppet församlingspedagog finns alltså inte med, utan blir en av "profilerna" i diakonyrket. De diakonala och de pedagogiska uppdragen är svåra att särskilja (och var från början inte särskilda), och finns alltså nu under samma paraply. Vad det kommer att innebära rekryteringsmässigt är svårt att förutse. Möjligen kommer de som nu tänker sig församlingspedagog inte vilja lägga 3,5 år på utbildning, utan väljer fritidsledarutbildning istället. Inte bra - då har vi ändå en viktig personalkategori som inte finns med i det samlade paketet.
Nytt är att lämplighetsprövning för alla föreslås införas. Nytt för musikerna men gammalt och invant för präster och diakoner. Skall bli mycket intressant att läsa hur KMR ställer sig till detta. Lämplighetsprövning kan vara befogat men har också en viss avskräckande karaktär.
Alla föreslås att efter examen och för prästers och diakoners del vigning få en 6-9 månaders handledning.
Så här föreslås utbildningsvägen bli:
Ämnesstuder I - Religionsvetenskap/teologi 30+30 hp (diakoner och präster)
- Kyrkomusik 30+30 hp (organister eller kantorer)
(Lämplighetsprövning (alla), eventuellt Svenska kyrkans grundkurs,
stiftspraktik 4 v (diakoner och präster) eller referens från församling
(musiker). Intresseanmälan. )
Pastoralteologi PA 15hp. VFU (alla)
Ämnesstudier II - Omsorg 45 hp eller Lärande/undervisning 45 hp (diakoner)
- Religionsvetenskap 30+30 hp (präster)
- Kyrkomusik 30+30 hp (organister eller kantorer)
Pastoralteologi PB 15 hp VFU (kyrkomusiker och präster)
Pastoralteologi PC 15 hp VFU (diakoner och präster)
Ämnesstudier III - Omsorg 45 hp eller lärande/undervisning 45 hp (diakoner)
- Religionsvetenskap/teologi 30+30 hp (präster)
- Kyrkomusik 30+30 hp (organister)
Ämnesstudier IV - Religionsvetenskap/teologi 30+45 hp (präster)
Kandidat, magister eller masterexamen
Pastoral termin 20 v (Alla)
Kantors - eller organistexamen
Diakon - eller prästexamen - vigning.
Handledd tjänst 6-9 månader (alla).
___
Läs också kloka synpunkter hos Församlingspedagogen och Prästkandidaten.
Andra bloggar om: utbildning, Svenska kyrkan
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)