Årets-listan

Sara har listat årets och uppmanar oss att hänga på. Och det måste jag ju.

nyhet: Kvinna blir biskop i Lunds stift.

Skvaller: Bönderna. Vad ointressant!

Plats: Svenska kyrkan - överallt.

Vardagsmys: Borsta härliga hundpälsar.

Seger: Kyrkostyrelsen blev klar med ordning för välsignelse.

Flopp: Psykvården.

Författare: Sandra Gustafsson

Bok: Maskrosungen

Film: Oj..passar på den

Skor: Mina mockastövlar med kilklack

Väska: Min underbara bruna

Plagg: Jeans och T-shirt.

Modehändelse: Min nya frisyr. (Lugg plus två färger)

Designer: Min frissa. :)

Accessoar: Diadem

Artist: Lily Allen

Låt: Smile

Hatlåt: Gilla läget..gillalalalaläget...

Love-to-hate-kändis: Christer Sturmark (fast jag hatar honom verkligen inte men jag gillar inte hans åsikter)

Irriterande kändis: Wanja Lundby Wedin

Tv-program: Kvarteret Skatan

Dokusåpa: Bonde söker fru - bröllopsavsnittet.

Sämsta dokusåpa: Trälen

ögonskugga: Crémeögonskugga L´Oreal

Mascara: 2000 Calorie Max Factor

Doft: Skogen

Hårprodukt: Kerastases Oléo-relax

Läppglans: Lancomes Juicy Tubes (jordgubbsmak)

Créme: Summer Glow från Dove (plus som alltid Elizabet Ardens eightourcreme)

Handcréme: Vaseline Intensive Care.

Blogg-must-have: Könsneutral äktenskapsbalk.

Modevision av mig själv inför våren 07: Balanserad. Smart. Smal.

Att göra: Fortsätta skriva, läsa, känna, vara glad, nyfiken, sur och arg.

Gott slut!

Ring, klocka, ring i bistra nyårsnatten Mot rymdens norrskenssky och markens snö; Det gamla året lägger sig att dö... Ring själaringning över land och vatten!

Ring in det nya och ring ut det gamla
I årets första, skälvande minut! Ring lögnens makt från världens gränser ut, Och ring in till sanningen till oss, som famla!

Ring våra tankar ut ur sorgens häkten, Och ring hugsvalelse till sargad barm Ring hatet ut emellan rik och arm Och ring försoning in till jordens släkten

Ring ut bekymren, sorgerna och nöden, Och ring den frusna tiden åter varm Ring ut till tystnad diktens gatularm, Men ring till sångarhjärtan skaparglöden

Ring ut den stolthet, som blott räknar anor, Förtalets lömskhet, avundens försåt Ring in det rätta på triumfens stråt, och ring till seger mänsklighetens fanor

Ring, klocka, ring... och seklets krankhet vike; Det dagas, släktet fram i styrka går! Ring ut, ring ut de tusen krigens år, Ring in den tusenåra fredens rike!
(Alfred Tennyson 1809-1892)

Saddam är död. Tyvärr på fel sätt.

Avrättad enligt DN. En akt av hämnd, helt i oenlighet med allt vad mänskliga rättigheter heter. Även om Saddam inte gjort sig skyldig till ett alltför stort engagemang för mänskligheten, så är dödsstraff alltid fel, vilket jag tidigare bloggat om.

Saddam möter visserligen sin Gud nu, men det hade kunnat få vänta. Han hade behövt möta fler av sina offer på jorden först.

Andra bloggar om: , ,

Hjälp Ellen till toaletten istället!

Expressen kör just nu en serie artiklar om 87-åriga Ellen, som lider av svår värk och har svårt att röra sig. Därför vill Ellen få hjälp att dö, men det får hon ju inte. Och ingen annan (tillräcklig) hjälp heller, verkar det som.

Jag har tidigare skrivit om dödshjälp här och här och är fortfarande mycket skeptisk.

Men vad vill Expressen? De konstaterar att 8 av 10 svenskar är för aktiv dödshjälp, och tidningen tar sitt samhällsansvar på allvar genom att informera om de olika former som är tillåtna i Sverige idag.

Huvudproblemet är dock att människor idag är rädda för att bli gamla. Och det är inte så konstigt när man ser hur många av dom har det. Hemvårdens personal gör säkert sitt bästa, men det räcker inte till i många fall.

Ellen behöver hjälp och vård, inte avlivningsmedel.

Andra bloggar om
Intressant

Varför vara med i Svenska kyrkan? Fråga i gästboken

"Vill ha ett råd. Vid årets slut ser man över vilka kostnader man burit under året.
Funderar på att lämna Svenska Kyrkan. Vad är det jag egentligen missar när jag slutar betala min kyrkoskatt på 5-6.000:-/år?"


Karin svarar: Hej Morgan! Du missar att vara med i en rikstäckande kyrka som vill finnas till för dig och andra "i livets alla skeden". En kyrka som med evangeliet som bas verkar för gudstjänster, diakoni, själavård, bevarande av traditioner och mycket annat. Du kan läsa mer på Svenska kyrkans nationella hemsida, eller Svenska kyrkan i Skövde. Kolla också din lokala kyrksida.

Jag antar att du avser vilka "rättigheter" du missar vid ett utträde. Du får inte rösta, eller bli vald i kyrkovalet. Om du vill gifta dig i kyrkan måste en av er vara medlem. Du har inte automatiskt rätt till begravningsgudstjänst. Om kyrkoherden ändå godkänner (om du eller dina anhöriga skulle vilja) får de betala för präst, musiker och vaktmästare.

Fortfarade kan du besöka gudstjänster, döpa dina barn, delta i verksamheten.

En del undrar om man måste vara troende för att vara med i Svenska kyrkan, eller om det är hederligare att gå ur om man inte tror på Gud. Jag menar att alla kan vara med. Svenska kyrkan är ingen bekännarkyrka som frågar efter medlemmarnas innersta tankar. Det räcker att känna en samhörighet med det som kyrkan och det kristna budskapet står för. Andra vill lämna på grund av att man inte gillar Kyrkomötets beslut om välsignelseakt för homosexuella eller att kvinnor har möjlighet att prästvigas på samma villkor som män. Kyrkan är dock ingen åsiktsgemenskap. Vi är många som har olika tankar.

Oavsett vad du bestämmer dig för, så känn dig alltid välkommen hos oss!

Dagens julsång

Katie Melua - Have yourself a merry litte Christmas

Nyligen.se

Lästips

Intervju med lundabiskopen Antje Jackelén.

Bärare av ljuset

Vill du vara en bärare av ljuset
tag med dig bilden
till din sida.







Vill du, att ljus ska leva, tänd då hos andra samma längtan.
Tänd frimodighetens ljus i rädslans mörker,
tänd rättens ljus i korruptionens mörker,
tänd Trons ljus i förnekelsens mörker,
tänd Hoppets ljus i förtvivlans mörker,
tänd Kärlekens ljus i dödens mörker.

Bo Setterlind


Vidarepassat från Madicken.

Utmanad

av RS/Kulturbloggen.

Bloggutmaning - önskningar inför 2007Min lista över fem saker jag vill/hoppas/drömmer om ska hända nästa år är följande:

1. Fred på jorden. Åtminstone att konfliktlösningarna går några steg framåt.

2. Fattigdomen utrotad. Åtminstone ska inget barn behöva dö av svält.

3. Botemedel mot cancer och aids tillgängliga för alla.

4. Inga fler människor utsätts för övergrepp.

5. Könsneutralt äktenskap införs i Sverige, och Svenska kyrkan behåller vigselrätten.


Jag skickar utmaningen vidare till

Daniel, Deep|Edition, Helena, Sandra och Jerry.

Mer resurser till barnpornografigruppen behövs

Organisationen Ecpat protesterar mot att endast tre av fem tjänster inom polisens barnpornografigrupp är tillsatta. Skriv på du också!

Varje polistillslag mot barnpornografi innebär 100 000-tals bilder och filmer att granska. På Rikskriminalpolisens barnpornografigrupp arbetar tre arbetstyngda poliser. Just nu har de arbete för minst två år framåt. De unga offren på bilderna får därmed vänta länge på att eventuellt identifieras. En del kanske fortfarande utsätts för övergrepp. Så behöver det inte vara. Skriv under ECPAT Sveriges upprop för mer resurser till polisens barnpornografigrupp!


Andra bloggar om:
,
,

Julen slut

Idag hörde jag ett resonemang på radion som gick ut på att annandagen förr betydde dagen efter juldagen, men att det idag betyder att man njuter av ledigheten och umgås med nära och kära. Vad härligt. *ironisk*

Om man inte tror på inkarnationen (Gud blir människa), kan man iallafall fira jul. Man äter, byter julklappar och umgås. Men LO-facket borde ju verkligen reagera mot det här, för ALLA har faktiskt inte råd med mat och presenter, och ALLA har inte någon att umgås med. Så hur kan vi uppmuntra en tradition som av allt att döma handlar om att tydliggöra utanförskapet så mycket som går?

Eller inte. Dom som har, kan ju lägga en tjuga i Frälsis-insamlingen på Commerce. Och den som suckar över julmatsresterna som åker framochtillbaka, framocktillbaka mellan köksbord och kylskåp kan ju vara tacksam över att slippa panta burkar för att få ihop till en halvspecial. Och den som stönar över släktingarna behöver ju inte vara ensam i alla fall.

Läste en bra ledare i Dagen. Håkan Arenius undrar om det inte är dags att ställa fram de barnamördande soldaterna i julkrubban. Och varför inte ha en borg i hörnet med en tronande Herodes?

Eller inte. Nån gång kanske vi måste bädda in oss i bomullsnö och äta Alladinchokladbitar tills vi får dimsyn av högt blodsocker. Inte orka höra, inte orka se. Men snart är vi tillbaka i verkligheten, där Gud alltid är.

Men först ska vi gå på mellandagsrea.

Stora julbakdagen

Hade lovat mamma att göra två sorter av släktens vanliga.Hon gör fem, plus griljerar skinkan och gör köttbullar. Efter tre år hos mig och Mamma Scan, liksom. Schackrutor och brysselkex erbjöd jag mig. Så kommer jag hem med 40 ägg.Mohaaahaa. Det var ju mest mjöl i dom där hemskingarna.
Sonen var med och bakade. Och efter varje moment lyste han upp och sa:

- Det gick!

Frågan är nu om jag ska panikäta jordgubbar för att få plats i frysen för 15 sockerkakor.

DO och skolavslutningarna

Skolavslutningar bör inte hållas i kyrkor, menar Diskrimineringsombudsmannen enligt Kyrkans tidning. Och om de ändå hålls i kyrkan bör inga religiösa inslag förekomma. Vad fint. Om vi tar bort julkrubban, "Nu tändas.." och de andra julsångerna, Lucia och tomten, vad har vi kvar då för anledning till julfirande och jullov överhuvudtaget?



Andra bloggar om:
,
,

Total blog makeover

...iallafall lite nya färger och några nya rubriker. Hoppas ni ska fortsätta trivas.
Vad underbart. Oasrörelsen och Livets ord tillsammans i kampen mot klimatförändringarna.

Dagens julsång

I Skövde har vi kanonbegravningsentreprenörer. Den här julsången fick jag på mailen precis när den behövdes.

God Jul önskas alla bloggläsare!

Klicka här och gör ditt julkort! Hoppas ni får en jättefin julhelg! Nu drar jag ner på bloggandet och inleder gloggandet!

Bilden från underbara
reverendfun.com

Skriver agenda till julbönen...eh..fel fokus :o

---

P: Oket som tyngde dem, stången på deras axlar, förtryckarens piska bryter du sönder, som den dag då midjan besegrades.

Alla: Stöveln som bars i striden och manteln som fläckats av blod, allt detta skall brännas, förtäras av eld.

---

Dagens skoj

Jag har lovat att besöka en naturvetarklass och prata evolution och skapelse i januari, så det är bäst jag lägger mig i hårdträning.

Tips från tro&tänkbloggen.

Webbhotell slarvade bort blogg

Den viktiga bloggen Walentines värld har slarvats bort av webbhotellet Wopsa, skriver id.se. Efter en attack mot sidan visade det sig att webbhotellet inte hade någon backup.

Jag hoppas att texterna går att rädda. Walle har skrivit personligt och mycket om hbt-frågor, med humor och skärpa. Jag och många med mig hoppas och önskar att han ska få kraft och inspiration att fortsätta. Rösten från regnbågens land får inte tystna.

Lästips i advent

"Vilken form av uppfostran använder man när Israels helige inte vill dricka upp sin välling?

Läs Daniel Astgårds text om Maria.

Andra protester än den mot a-kassan som jag hittat idag...

Bön utanför slakteri i Skara
Gammalkyrkliga präster i blåsväder
Biskoparna i Svenska kyrkan har för lite makt

Julstök på jobbet

Vissa arbetsuppgifter känns knappt som arbetsuppgifter utan bara kul. Julkrubbesamlingar med förskolebarn är ett sånt exempel. Idag har vi gjort succé två gånger. Jag fick vara vis man men såg mest ut som en talibankvinna med prinsesskrona. Vi tågade in jättehögtidligt, Johanna gick före med turban och dilevaskjorta, Sten-Inge gick efter och spelade ormtjusarmusik på flöjten. Imorgon kör vi igen.

Ett par händelser framöver har också blivit planerade, men det känns som om det mesta adventsruschet är över. Nu väntar jag på snöööö... imorse slapp jag leriga tassar, men den tidsbesparingen förloras på bilruteskrapning. Jaja. Det ä roligt nästan jämt. (Jag skulle önska mig en sån där fjärrkontroll som dom har i Ensam Hemma 4. "Bil, varm!")

Snö och julstämning och skönsång hittar du här.

Andra bloggar om:
,
,

Tillkommelse

Och Gud höll i sin hand
ett litet klot. Se, sade han.
Sonen tittade. I fjärran
som genom vatten, såg han
ett förbränt land i vilda
färger. Ljuset brann där
borta; härjade byggnader
kastade skuggor. Likt en
lysande orm rullade
en flod ut sig, glänsande
av dy.

På en kal
höjd stod ett kalt träd
och fördystrade himlen.
Människorna sträckte upp
sina magra armar mot det,
som om de väntade att
en försvunnen april skulle
återvända till dess korsade
grenar. Sonen betraktade dem.
Sänd mig dit, sade han.

RS Thomas

Dagens skoj

...hittade jag hos joche.se.

Krönika

Missa inte Helena Taubner på Skara stifts hemsida.

Begravningen - ett brev från Svenska kyrkans biskopar

Biskopskollegiet har tänkt omkring kyrkans sätt att arbeta med begravningar, allt från dödsbädden till leva-vidarearbetet. Brevet, som riktas till församlingarna men också till begravningsbyråerna, är rätt allmänt skrivet och sticker inte ut. Förtydliganden utifrån kyrkohandboken blandas med handfasta tips och råd, till exempel hur man bemöter barnen på ett bra sätt.

Tydligen blir det vanligare att begravningsbyråer använder sig av så kallade "funeral homes" med egna kapell. Privata hem har använts för begravning, liksom trädgårdas. Biskoparna rekommenderar självklart kyrkorummen, inte minst med tanke på symbolspråk och erfarenheter från tidigare gudstjänster. Biskoparna konstaterar att det inte finns "tunga teologiska skäl för att begravningsgudstjänsten måste hållas i ett kyrkorum", bör gudstjänst på annan plats genomföras om det finns särskilda själavårdsmässiga skäl. Prästen ska då försäkra sig om att gudstjänsten är öppen för alla (KO 17 kap.2§). Jag undrar då hur biskopsmötet ställer sig till begravningsgudstjänster som sker "i stillhet",det vill säga med endast de anhöriga närvarande. Jag tycker att denna möjlighet måste finnas, men har denna form stöd i Kyrkoordningen?

Vidare konstateras att Kyrkohandboken ska följas. På vissa håll har präster i samband med överlåtelsen lagt på sädeskorn, liljor eller ljus på kistan, och det är inte möjligt enligt biskoparna. Det som gäller är korstecken eller tre skovlar mull.

Musiken är något som ofta diskuteras arbetskamrater emellan. Samråd ska äga rum mellan präst, kyrkomusiker och anhöriga, så att "all musik ...blir en integrerad del av helheten och står i samklang med Svenska kyrkans tro och lära". Det låter kanske luddigt, men biskoparna förtydligar

"Viktigt är att ingenting av det som förekommer vid en begravningsgudstjänst motsäger den kristna tron på Jesus Kristus, hoppet om de dödas uppståndelse och ett evigt liv".

(Då går ju den förskräckliga sången "När jag går över floden går jag ensam" definitivt bort.)

CD eller inte? Det är pastoralt riktigt i enskilda fall, men ska vara ett tillägg och inte vara en ersättning för den levande musiken. Själv tycker jag att det är bra att försöka hänvisa inspelad musik till minnesstunden. Då sparar man något dit, och gudstjänstmusiken får vara levande rakt igenom.

Det som media har fokuserat på är en passus om begravning av aborterade foster. Redan nu sker det, men nytt är att föräldrar ska kunna vara med. Som det är nu (åtminstone i Skaraborg) sätts fostren i minneslund utan föräldrarnas närvaro.
"Det är viktigt", skriver biskoparna, "att själavårdande möta och hantera en eventuell skuldproblematik. Prästen ska vara medveten om sin egen inställning till abort och ha bearbetat sina frågor och känslor."

Där har vi ett stort arbete att göra. Det handlar om vad jag själv tänker, om hur föräldrarna tänker, om hur jag förhåller mig till föräldrarnas olika sätt att tänka. På en del håll i bloggosfären tolkas biskoparnas råd om pastoral akt som ett sätt att "smygvägen". Se också syrrans inlägg med kommentarer.

Sammanfattningsvis vill jag rikta ett tack till biskoparna som lagt ner tid och kraft på alla dessa frågor kring döden och begravningar! Även om jag inte lärt mig så mycket "nytt" (vilket ju kanske var bra), inspireras jag till nya ansträngningar att möta människor i sorg och kris med evangeliets hopp i sinnet.

Till biskopsbrevet

Andra bloggar om:
,
,

Bloggblogg

Vad jobbigt. Mina kommentarer hos betabloggerbloggarna går inte fram. Så jag får väl kommentera hos mig istället.

Pierre skriver:
"Vi hade julfest med jobbet i fredags. Med en liten tipspromenad. Jag hade alla rätta svaren. Hemma.

Alla gick promenaden, men när vi skulle gå igenom dom rätta svaren så fick vi ha omröstning. Vi röstade oss t.ex. fram till årtalet då Jenny Nyström föddes. I sann demokratisk anda. Om svaret sedan var med sanningen överensstämmande eller ej låter jag vara osagt. Men sanningen är ju något mycket relativt - det är förvisso det enda som är sant.

Påminner inte det rätt mycket om kyrkomötet?"

Jag kommenterar: Nej. Då hade ni fått välja valberedning och dela upp er i utskott först.

Dagens skoj


Jul i Arizona. Släktingarna där skickar alltid så roliga bilder.

Äntligen!

Apoteksmonopolet avskaffas, rapporterar SVT. Ännu är det väl osäkert om vi ska kunna få köpa alvedon och nässprej på ICA, men att konkurrens ska tillåtas kan iallafall pressa priserna. Bra.

Andra bloggar om:

"In hate we trust"

Elisabeth Ohlson-Wallin fortsätter att på sitt sätt kommentera hatet mot homosexuella. Och folk upprörs. Se bilden här och läs Tor Billgrens kommentar.

Andra bloggar om:
,
,

Vem säger ja?

De föreslagna kandidaterna Jämtin och Wallström säger nej. Det kommer att sluta med att Pär Nuder blir s-ledare. Tja. Inte mig emot.

Andra bloggar om:
,
,

Bloggtips

Prästen Johan bloggar från Mocambique. Men hur gör man den där bokstaven då...får läsa mer i bloggen. Kika dit, den är spännande!

Nobelfesten...

... och inte kommer man med på den, nä. Men det är rätt kul att sitta hemma och titta också. Men det kan inte vara kul för festdeltagarna att behöva intervjuas. Jag tycker nog att prinsessan Christina ska tituleras just så. Det känns fånigt när reportern säger "Vem ska du dansa med nudå, prinsessan Christina?", typ. Och så fick hon svara på om hennes fötter blir som blomkål under middagen. Och stackars Ulf Adelson som fick frågan om vad han gjort för att få dom där medaljerna...pinsamt.

Filippa Reinfeldt är en frisk fläkt. Hon satt och spanade på arrangemangen under middagen, sa hon. Praktisk, funkionell och smart.

Andra bloggar om:

Tack alla contributors

På väg mot betaversionen går jag tillbaka till det ursprungliga bloggsystemet. Kommentarsfältet lämnar jag nu öppet för alla. Precis som alltid raderas diskriminerande och rasistiska inlägg samt personliga påhopp. Välkomna!

Dagens tips

Missa inte DN:s julkalender! Kristina Lugn läser dikter varje dag på webb-DN.

Dagens hjälte

Skövde HF:s Linnea Torstensson gjorde en kanonmatch i damhandbollslaget!

Expressen utser dock Madeleine Grundström till hjälte, men hon är ju också från Skövde ursprungligen.

EM-webbplatsen

Andra bloggar om:
,
,

Dagens skoj

Tala inte finska om du inte kan det!

Andra bloggar om:
,
,

Äntligen!

Kyrkostyrelsen har nu fattat beslut om hur välsignelseordningen för ingånget partnerskap ska se ut, rapporterar Kyrkans tidning. Gudstjänstordningen kommer bland annat att innehålla bön över ringarna och bekräftelse av ingångna löften.

Mycket hoppfullt är också ärkebiskop Anders Wejryds tanke om att kyrkan i framtiden också kan få sköta den juridiska biten.


Andra bloggar om:
,
,

Den deprimerade reportern

Jag har precis sett reprisen av Dokument inifrån på SVT. Per ska göra en film om depression och kommer på att han själv varit deprimerad i tio år. Han orkar dock ta sig igenom tre volymer utvärderingar och kräver en remiss till elchocksbehandling.
Vi får se hela förloppet - från det att han sitter bland femton utdruckna mjölkförpackningar och berättar om våndan över att dels lägga i tvätt i tvättmaskinen och dessutom sen orka hänga upp tvätten. Annars ruttnar den. Han får sin remiss och vi får se hur en behandling går till. Inte alls så dramatiskt som jag hade tänkt mig. Man blir sövd, och elektriciteten är på i trettio sekunder och framkallar ett epileptiskt anfall. När man vaknar får man två ostmackor och kaffe av en trevlig personal.

Per återvänder till livet, städar lägenheten och beställer tid hos frissan. Underbart! Så fortsätter diskussionen med professorerna om vilka behandlingsmetoder som vetenskapligt håller. Elbehandling, mediciner (oftast) och kognitiv beteendeterapi. Vanlig psykodynamisk skåpas ut, och psykologiprofessorn verkar mena att psykoterapi inte är en medicinsk behandling som kan prövas vetenskapligt.

Hoppfullt ändå att följa en depressionspatient från mörker till ljus. Och se den uppriktiga glädjen hos hans vårdare när han återkommer till mottagningen välklippt, välklädd och med högsta betyg på självuppskattningspappret.

Andra bloggar om:
,
,

Det finns hopp för oss 70-talister

32-åriga Ingrid från Töreboda är ny bas för LRF Ungdom, rapporterar Radio Skaraborg. Vad härligt. Jag vill också vara bas för en ungdomsorganisation. Jag är ju bara 31. Mohaaaahaaaa....

Andra bloggar om:
,
,

Mer om Willow Creek

Äntligen respons på willowcreekbloggen! Min fd kollega Rune Hjelm skriver, och medger publicerande här:

"Hej Karin!


Någon hade bett dig ”kika lite” på Willow Creek och tycka till om det och det gjorde du också häromdagen. Frågan är om en liten koll på hemsidan och i Nya Väktaren ger tillräcklig insikt för att riktigt förstå det som sker och har skett i den församlingen.
Jag är heller ingen expert på WC, men har läst några böcker av Bill Hybels, bla. ”Kyrkan som rev murarna mot världen”, där han berättar om hur WC föddes och växte fram. Jag har också läst några böcker av John Ortberg, som under många år varit ansvarig för undervisningen i WC och varit på några seminariedagar som WC- Sverige ordnat. Jag har en del annorlunda intryck av WC än du och har reagerat mot en del av det du skrev och vill bara dela med mig av mina synpunkter.

Du har lagt märke till att WC:s vision är att av kyrkoovana människor göra överlåtna efterföljare av Jesus Kristus, alltså praktisera missionsbefallningen. Detta är ju deras passion och den har lett till att söndagsgudstjänsterna helt är inriktade på att möta sökande, kyrkoovana människors behov. Det är fortfarande så i Amerika att om kyrkoovana människor ska gå i kyrkan, så är det söndagen som gäller. Därför är söndagsgudstjänsterna i WC helt anpassade för dom och man kommunicerar evangeliet med drama, musik, dans, multimedia m.m. Inte som en ersättning för predikan, varje gudstjänst har också en ordentligt tilltagen predikan där budskapet om Jesus Kristus tydligt förkunnas.
Församlingsfolket bjuder in vänner och bekanta till gudstjänsterna och eftersom många av dom blir väldigt berörda av gudstjänsterna kommer många förstagångsbesökare väldigt ofta tillbaka.
En vardagskväll i veckan firar man en gudstjänst med fördjupande undervisning, nattvard os.v.
De som kommer till tro, vilket många gör, inbjuds till en hemgrupp, där de får lära känna andra troende kristna och sökande medmänniskor att växa tillsammans med.

Du upplever att WC ser statistiken som kyrkans kännetecken och att allt är inriktat på en snabb ökning av antalet kyrkomedlemmar.
”Att möta människor varsamt i att låta dem närma sig kyrkans tro i sin egen takt verkar alltså inte vara något självändamål eller fråga om omsorg om den enskildes själ och trosutveckling – utan har som syfte att tillrättalägga gudstjänst och förkunnelse så att man snabbt sitter ”i smeten”. Den numeriska tillväxten är det viktiga.” skriver du.

WCfolket skulle alltså vara helt inriktade på att få människor att sitta ”i smeten”. Tänk att man kan uppfatta en församling så olika!
Självfallet vill dom att så många som möjligt kommer till tro på Jesus Kristus – vem vill inte det - , men jag har verkligen inte uppfattat att dom gläder sig över människors omvändelse till Kristus, därför att det skulle ge dom en bra statistik, utan därför att dom ser Jesus som den frälsare, som alla vi människor behöver. Människors frälsning är det som mer än något annat ligger på deras hjärta. Det vore inte så dumt om också vi i vår kyrka skulle få lite smak för det.
Grunden för deras församlingssyn framgår väldigt tydligt i Bill Hybels böcker. Jag tror alla i WC vet att grunden för den är Apg 2:42. Apostlarnas undervisning, en syskongemenskap som också visar sig i en kärleksfull omsorg om varandra, nattvarden och gemensam bön är det som om och om igen betonas som församlingens fundament. Och målet för varje kristen är inte bara en känslomässig överlåtelse för stunden, utan ett livslångt växande som Jesu lärjunge.

Du menar att för WCfolket är ”församlingstillväxt i antal individer viktigare än det enskilda människohjärtat”. Hur vet du det? Har du läst Bill Hybels och John Ortbergs böcker?
”Det är Gud och endast Gud som väcker tro,” skriver du. Det tror jag både Bill Hybles och John Ortberg är mycket medvetna om, och det är kanske därför som dom ber så mycket för människor i WC. För det gör dom. Tänk om vi i våra församlingar bad lika mycket för människors frälsning, som dom gör i WC! Då kanske vi också skulle ha väckelse.

Tänk om vi också hade en så gedigen lärjungaundervisning som i WC. Jag kan tänka mig att en genomsnittskristen i WC under ett år får mer bibel- och trosundervisning än vad en genomsnittskristen i Svenska kyrkan får under sin livstid.
Tänk om vi skulle fundera över vad vi har att lära av WC istället för att lite ovanifrån döma ut dom! Det kanske är ett mer konstruktivt förhållningssätt.

”Var är talet om korset, nöden, eländet och Jesus längst ner hos dem som bäst behöver honom?” frågar du och det låter som om du menar att den förkunnelsen inte finns hos dem. Jag är ju ingen expert på WC, jag vet bara vad sett i de böcker jag läst, men deras diakonala omsorg om människor längst ner är ju ganska häpnadsväckande. När en del i församlingen byter bil skänker dom sin gamla till någon med knappa ekonomiska förhållanden och församlingsmedlemmar som är bilmekaniker till yrket ställer upp en kväll i veckan för att gratis laga bilar till arbetslösa, ensamstående mödrar osv. Hårfrisörskor och andra ger en dag då och då för att ensamstående mödrar,
( som det finns en hel del i församlingens närhet) ska få en skön dag då dom får bli ompysslade, andra är barnvakter os.v. Det handlar väldigt mycket om att använda de gåvor man har till att tjäna sina medmänniskor och att det tjänandet skänker en väldig glädje och tillfredsställelse. Bill Hybels har skrivit en väldigt inspirerande liten bok om detta som heter ”Att ge sitt bästa åt sin nästa”.

Ja, jag får det intrycket att väldigt många i församlingen har en glädje i att vara till för ”dom längt ner som behöver Jesus mest, samtidigt som jag tror det finns en medvetenhet att vi alla behöver Jesus väldigt mycket.

Vad ger dig anledning att påstå att WCfolket har en härlighetsteologi som orienterar sig utifrån det som mänskligt sett verkar starkt, mäktigt och härligt”? Jag tycker Bill Hybles väldigt ärligt skildrar också misslyckanden, felsteg och kriser som dom varit i som församling. Se bla. ”Kyrkan som rev murarna mot världen”.

Det är säkert bra att kritiskt granska sina bröder och systrar i andra kyrkor, men vi har kanske ännu större anledning att självkritiskt granska oss själva och vår egen kyrka.
För några år sedan började vi i pastoratet tala om medlemsvård. Fantastiskt! Äntligen! Men för mig var det smärtsamt att upptäcka att anledningen till denna nya omsorg om våra systrar och bröder, var att en del av dem hade börjat lämna kyrkan och att vi därigenom förlorade deras kyrkoavgifter.
Det var alltså inte omsorg om människors andliga väl som drev oss, utan det var deras pengar vi var ute efter.
Och det som den här nya satsningen resulterade i var någon liten broschyr om fördelarna med att vara medlem i Svenska kyrkan. Det var vad vi kallade för medlemsvård. Jag tror också här att vi har väldigt mycket att lära av WC:s utgivande tjänande och deras medlemsvård, som har ett helt annat djup.

”Karismatiken och tillväxten är säkert bra för det snabba, moderna folket,” skriver du. Och så är det säkert, men inte bara för dom, Andens nådegåvor behöver vi ju alla för att kunna tjäna våra församlingar och våra medmänniskor och tillväxt/väckelse är också bra för alla, framförallt naturligtvis för de människor som därigenom blir räddade till evigt liv. Den omsorgen behöver vi mycket, mycket mer av. Också i vår egen kyrka.

Det var längesedan jag skrev ett så långt brev till någon. Du förstår att du har berört sådant som ligger mig väldigt varmt om hjärtat.
Fortsätter gärna samtalet om dess viktiga ting.

Många varma hälsningar och önskan om Guds fortsatta välsignelse!

Rune

Karin svarar:

Tack för brevet! Du tillför viktiga synpunkter, som jag tror breddar tankegångarna kring denna rörelse. Som jag också skrev i inlägget, man ska inte kasta ut barnet med badvattnet. Det finns självklart goda sidor i alla församlingar.
Resonemangen kring medlemsvårdssatsningen kan jag inte så mycket om, och jag var precis ny i pastoratet när broschyren kom till. Jag är dock helt säker på att våra kollegor och arbetskamrater arbetar för Guds rike och människors andliga väl - inte för att folk till varje pris ska stanna kvar som medlemmar.

Tony pressar katolska kyrkan

Inte Guldbrandzén alltså, utan Blair. Läs mer hos Kyrkoordnaren.

Ingen tog Linda på allvar

...så hon viker ut sig igen. Vad tragiskt och tråkigt! Linda säger till Expressen att hon blir kritiserad för vad hon än gör, och ur människovärdessynpunkt kan man reagera på minst två sätt. Min ena känsla är att Lindas öde är tragiskt. Men vad kan man egentligen vänta sig av livet? Det finns många människor som önskar bli politiker och debattörer, men som inte når fram till den breda allmänheten. Alla som kandiderat men inte fått plats. Alla som kämpat i kanske flera mandatperioder i riksdagen men som nu åkt ut.

Men alla som inte når riktigt fram, viker inte ut sig. Linda har köpt sig ett kommersiellt gångbart utseende och har därmed sin försörjning klar. Men att hon viker ut sig för att ingen ändå tar henne på allvar - det känns som ... hämnd? Och i så fall, på vem?

Och vilken signal ger detta till andra "svaga i samhället" som hon tidigare sade sig värna om? Är man 32 år är man vuxen, och bör hantera motgångar på andra sätt.

Andra bloggar om:
, ,

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...