Läst: Levande teologi av Cristina Grenholm

Är teologi tråkigt? O nej. Teologi kan vara lustfyllt, utforskande och djärvt. Gud tål teologiska experiment, och allas erfarenheter och tankar om Gud och livet är viktiga.

Cristina Grenholm är direktor för Sekretariatet för teologi och ekumenik vid Kyrkokansliet i Uppsala, ibland kallad chefsteolog. På ett enkelt men inte förenklande sätt går hon igenom hur teologiska tankar kan formuleras och vilka frågeställningar som är aktuella. Hon resonerar och öppnar dörrar, samtidigt som hon klart stänger dörren för fundamentalism och kärlekslöshet.

Jag tycker om hennes sätt att bemyndiga människor. Det allmänna prästadömet brukar betonas i luthersk kristendom. Det handlade (naturligtvis?) om de troendes prästadöme, men vem som är troende idag är något som kyrkan eller kyrkans elit inte kan definiera. Huvudsaken är att ingen behöver någon mellanhand för att nå Gud, förutom Jesus.

Jag fäster mig särskilt vid Grenholms tanke om treenigheten. Gud är den som skapat vägen och den som kommer oss till mötes på den, dessutom vandrar Gud på den. Jag gillar att tänka treenigheten relationellt (för att tala med Martin Modéus) snarare än kemiskt (vatten-is-ånga-varianten).

Talet om Gud i Levande teologi är hoppfullt och nytänkande. Hon beskriver hur man resonerat teologisk i de två kanske största debatterna i kyrkans senaste hundra års historia, nämligen ämbetsfrågan och vigselfrågan. Där talar hon just om nytänkande och gränssprängande. Tyvärr använder hon inte den metoden när hon tar upp förra årets kyrkomötes diskussion om de odöptas plats vid nattvarden. Där tycker hon att "kyrkan behöver förändra sin attityd och sitt arbetssätt snarare än att skapa ny teologi kring dop och nattvard". Det resonemanget hördes föralldel även i vigselfrågan, men där valde en stor majoritet i kyrkomötet en annan väg.

Hur är det då med den ärvda bekännelsen? Grenholm tillstår att kyrkans teologi ibland motsäger bekännelsen, som i dopritualet. I andra frågor måste vi ta avstånd från bekännelseskrifterna, som i synen på judar och på islam.

Boken rekommenderas att läsas i samtalsgrupper, och det tror jag är en bra idé. Organisationsfrågorna tar ofta överhanden, och även om de i och för sig rymmer teologiskt tankematerial skulle fler säkert tycka det vore intressant att få diskutera mer omkring tradition och erfarenhet, teologi i teorin och praktiken. Det skulle kyrkan må bra av.

Eller som Cristina Grenholm konstaterar: "Kyrkan är visserligen inte i alla avseenden en världslig organisation, men den är inte heller helt andlig. Den ger rum för det heliga utan att vara en helig säkerhetszon."

Beställ boken hos Verbum eller adlibris.se.

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...