Väl valda ord, brukar beställningen bli när man ska ha skolavslutning eller liknande. Biskop Eva Brunne håller en predikan. Ordentlig predikan. Hon låter samtidens händelser (alla snackar om sverigedemokraterna) möta evangeliet och tanken om alla människors lika värde. Hon vågar, och hon tar i, mer än vad vi vanliga präster vågar göra.
Än så länge har ingen rest på sig under predikan och tågat ut ur kyrkan, brukar jag säga när folk frågar hur det går att vara präst.
Men jag får kanske ändra mig. Tyvärr, får jag säga, ännu har ingen rest på sig i kyrkan och gått ut...
Men finns det något egenvärde i att vara provokativ? Och var det verkligen det som Eva Brunne tänkte vara? Jag vet inte. Jag känner inte Eva Brunne. Vi är vänner på Facebook och har handskakat på Kyrkomötet. Men när jag läser hennes predikan ser jag inget som inte vilken präst som helst skulle kunna säga. Det som är själva grejen, naturligtvis, är att när hon förbereder denna riksdagspredikan vet hon om att hon har 20 sverigedemokrater framför sig. Vem skulle inte ta chansen att verkligen tala extra mycket om alla människors lika värde?
När nyheten om SD-tåget kablades ut visste ingen egentligen vad det var som SD reagerade mot. Signalen som upptåget gav, är entydigt. SD tyckte inte om att biskop Eva talade om rasism och främlingsfientlighet. Senare förtydligar Jimmie Åkesson. Det var att hon "hyllat aktivister", såna som tycker sig ha som särskilt uppdrag att göra livet surt för sverigedemokrater och andra högerextremister.
Men Eva Brunne, som var där en kvart ungefär, upplevde inget av det som hände som hotfullt. Det är fullt möjligt att det fanns människor där med våld på agendan: men ska Eva Brunnes intentioner dömas enligt principen guilt by association?
Läste någonstans någon som menade att Eva Brunne och hennes fru är aktiva medlemmar i en vänsterradikal lesbisk gerilla med kopplingar till AFA. Man tar sig för pannan. Tyvärr kommer jag inte ihåg var jag läste det.
Jaha. Ska Svenska kyrkan ha ett politiskt budskap? Självklart tycker jag. Vi är tydliga i vad vi anser om olika företeelser. Dock är vi många som talar för kyrkans räkning. Vi har präster och diakoner som är aktiva sverigedemokrater. Ibland talar ärkebiskopen så att högerpolitiker blir glada, andra gånger så att vänsterpolitiker blir glada.
Vi har olika idéer om hur världen ska bli bättre. Som bred folkkyrka finns många åsikter och värderingar. Men Eva Brunne är biskop i Stockholms stift, vald av lekmän, diakoner och präster. Vad hon säger spelar roll. Har vi lärt oss något av den här historien, så är det just det. Svenska kyrkan och våra biskopar är inte marginaliserade företeelser, som ärkebiskopen oroade sig för i sitt inledningsanförande på Kyrkomötet.
Och för Sverigedemokraternas del, som hängivet vill upplyfta kristna tro och traditioner, blir det en tankeställare att de blir kritiserade av den tradition de själva omhuldar.
Idag skriver Hans Wallmark, riksdagsledamot och ledamot i Kyrkostyrelsen på
Brännpunkt om förskjutningen från kammaren till Storkyrkan.
Kritikerna menar att predikan är ett tecken på en politiserad kyrka. Det finns långt bättre exempel! Biskopen har fullgjort sitt uppdrag att ge en personlig utläggning. Det långsiktiga problemet för Svenska kyrkan är däremot att se till att många fler olika sorters röster, tolkningar
och traditioner ges företräde, även till de högsta ämbetena.
Sverigedemokraterna vandrade ut när de inte gillade vad som sades. Andra utträder administrativt ur kyrkan. Men det finns de som vandrar in också, när Svenska kyrkan alltmer visar vilken tydlig kraft och vilken tydlig profetisk röst vi är.
Jag håller med Hans Wallmark om att vi måste våga vara personliga och ta personlig ställning. Vi måste våga röra runt i känslorna hos folk. TV4 ringde imorse och undrade om jag kunde komma till Kvällsöppet ikväll och debattera med Jimmie Åkesson. Jag hade gärna åkt om jag inte haft mässan i kväll i S:ta Helena kyrka. För jag är helt övertygad om att Eva Brunne är rätt ute. Svenska kyrkan är inte längre mellanmjölk. Vi är inte marginaliserade. Vi är på banan, mer och viktigare än någonsin.
SVD
Kyrkans tidning
Läs hela Eva Brunnes predikan
Dagen
DN
