För några dagar sedan bloggade jag om Göran Lindberg, värderingar och allmänhetens syn på sexköp.
Nu är det förre arbetsmarknadsministern som utpekas. Till skillnad från Lindberg har Littorin via sin advokat avvisat ryktena som osanna. De kommer heller aldrig att kunna prövas i domstol eftersom det påstådda brottet är preskriberat. Frågan har nu kommit att utvecklas till ett trovärdighetskrig mellan "Anna" och "Totto", samt ett trovärdighetsproblem för Fredrik Reinfeldt själv.
På ledarplats skriver Dagens Nyheter:
"Oavsett om Aftonbladets uppgifter är korrekta eller ej står det klart att Littorin lagt ut dimridåer och skamlöst utnyttjat sina barn i sitt avgångstal.
Littorins avgång reser dock besvärande frågor om statsministerns och hans före detta arbetsmarknadsministers syn på sanningen.
Sven Otto Littorin har själv talat om att han lidit av djupa depressioner och av hjärtproblem. Det väcker medkänsla, men kan aldrig motivera att man som minister slirar med sanningen eller avstår från att svara på brottsanklagelser som har stöd i vittnesmål och sidobevisning.
...
Kvar står statsminister Fredrik Reinfeldt med ansvaret för en oacceptabel hantering av ett statsråds avgång. Den just avslutade Almedalsveckan lämnar en obehaglig eftersmak."
Javisst - krisen kunde mötas på bättre och ärligare sätt, som Staffan Dopping och Paul Ronge visat.
Sen undrar jag - oavsett om Littorin är skyldig eller ej - varför det är så svårt att vara uppriktig med sexköpen? Ponera att du tycker det är helt okej - en extra krydda i tillvaron där du får vad du betalar för som vilken tjänst som helst - men varför då inte stå för det? Det finns flera debattörer idag som radar upp det ena goda skälet till det andra att slopa sexköpslagen, så argumenten behöver inte filas på.
Eller är spänningen med sexköp just att det är förbjudet? Eller är det själva betalningen som är vitsen?
Men är man arbetsmarknadsmininster, så får man nog göra bättre ifrån sig än att springa ifrån Aftonsbladets reportrar när de undrar om prostitution är en form av arbetslinje som ministern studerat närmare. Eller hur nu frågan ställdes.
Var 13:e svensk man har köpt sex. Så frågan är - upp med handen nu- vilka är ni som har gjort det/gör det/ tycker är okej? Vilka ska vi som tycker det är förkastligt inte rösta på? Eller anställa? Fram ur garderoben med er!
Uppdatering fredag: Uppgifter från Expressen visar att Sven-Otto Littorin dementerat ordentligt. Så säger han själv också i en mailintervju i DN.
Tragiskt nog för både Sven-Otto och "Anna" kommer nog saken aldrig att redas ut, såvida de inte träffas och pratar igenom vad som hänt och inte. Inte för
allmänintressets skull, utan för deras egen. Aldrig bra att leva med surdegar.
