Kyrkomötet
Motion 2010:x
Av Karin Långström Vinge och Susann Torgerson
Öppet nattvardsbord
Förslag till kyrkomötesbeslut
1. Kyrkomötet beslutar att uppdra åt Kyrkostyrelsen att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet.
Motivering
Idag talar vi mycket om utanförskap och Svenska kyrkan är mån om att framställas som inkluderande och öppen folkkyrka. Men när det kommer till nattvarden, är deltagande fullt ut formellt sätt inte möjligt. Uppmaningen ”Kom, nu är allt tillrett”, gäller bara dem som har ett D i Kyrkobokföringens dopstatus.
Frågan om hur vi förhåller oss till de odöpta ifråga om nattvardsfirande aktualiseras allt mer och av alltfler. Redan 2005 motionerade Johan Linnman och Anders Åkerlund utifrån egna pastorala erfarenheter. År 2009 återkom Johan Åkesson i ämnet eftersom han tyckte att utskottets och läronämndens motivering var otillfredställande. Jag håller med. De hänvisar till paragrafen i Kyrkoordningens kapitel 20 samt till den allmänkyrkliga traditionen att dop och nattvard oupplösligen hör samman.
Men i en reformatorisk kyrka, som erkänner och vitaliseras av att omgivande kultur och tidsanda ställer nya frågor till tro, bekännelse och lära, bör man kunna våga ompröva allmänkyrklig tradition i allmänhet, och kyrkoordningens paragrafer i synnerhet. Kyrkliga seder ändras över tid – och idag är det trots formella skäl vanligt att vägen in i kyrkan går just via nattvardsbordets gemenskap.
Fokus i det pastorala arbetet bör inriktas på hur människor, döpta och ej ännu döpta, kan inbjudas till Gudsmöten i olika former. Att nattvardsfirande skulle föregå dophandling behöver inte innebära att det nödvändiga och oupplösliga sambandet upplöses, utan snarare fördjupas. Är verkligen ordningsföljden det viktiga, eller är det att människor tar del av sakramenten?
Så beslutade Kyrkomötet 2009 att uppdra åt Kyrkostyrelsen ”att teologiskt och pastoralt aktualisera det nödvändiga sambandet mellan dop och nattvard”. I den skrivelse som Kyrkostyrelsen skickat till Kyrkomötets ledamöter inför 2010 års Kyrkomöte (KsSkr 2010:2) har styrelsen dock omformulerat sitt uppdrag: ”att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet”.
Det är på sätt och vis glädjande att Kyrkostyrelsen på egen hand utvidgat sitt uppdrag till fördel för motionären, men är inte i överensstämmelse med Kyrkomötets beslut.
Därför ber vi Kyrkomötet att återigen ge Kyrkostyrelsen i uppdrag att teologiskt och pastoralt bearbeta frågan om de odöptas plats vid nattvardsbordet.
Skövde den 11 juli 2010
Karin Långström Vinge Susann Torgerson
