Varje stad med självaktning har en festival. Så långt är väl allt okej, även om det är tragiskt med all fylla bland barn och ungdomar. Skövdes stolthet är Matfestivalen. Så här i GlykemisktIndextider känns ju inte matfestival särskilt modernt, särskilt inte som de flesta vräker i sig alkohol och feta såser. Det kan man ju ta. Mycket tveksamt är bajamajatältet mitt i kyrkparken, utan insynsskydd.
Det jag förutom fulla fjortonåringar inte står ut med vid festivalerna är de ständiga och evinnerliga skönhetstävlingarna. I Skaraborg har vi Miss Jordgubbe, Fröken Körsbär och den hemska varianten i tätorten: Miss Matfestival. Jajamän. Fem tjejer får skaraborgarna rösta på och sötast vinner. Känns otroligt gammaldags och urfånigt. Vad har snygga femtonåringar med mat att göra? Och varför ska dessa beskådas i lokaltidningarna och röstas på? Det vittnar om en kvinnosyn som är förlegad för länge sen.
Skönhetstävlingar i tid och otid i varje buske går fetbort.
Andra bloggar om:
jämställdhet, festivaler,samhälle.
Detta inlägg är intressant.
