Det går bra nästan jämt

Den blomstertid nu kommer i F-dur avklarad. Men det där oktaverade d-et är inget vidare. Men så har jag inte hållit i en flöjt på femton år heller. Man får faktiskt ha förståelse för medelålders kvinnor.

Så jag firade med en skål popcorn från min popcornmaskin från OBH Nordica. Utan margarin, förstås. Man får faktiskt tänka på att man är en medelålders kvinna.

Lägger mig i soffan och slötittar på Debatt och slöläser Mossvikenfruar då h***t bryter ut på våning 2. "Blääää!!" ropar lillen som äntligen somnat efter en timmas nattning (Mossvikenfruar och Vargsången).

Masar upp ur soffan, ställer skrikande pojke på toalettstolen, drar ner blöjan, bajskorven tar sats och landar på toalettstolen, pojken sätter strategiskt vänster fot på den, mamman tvättar vänster fot och pojken tar ett vigt hopp och landar i bajskorven med höger fot, hoppar sen ner på badrumsgolvet och kliver runt.

Vad bra det går. Vrålar på maken som kommer upp ("Ska du inte lägga honom på skötbordet när du byter?") Jo, men vi kom liksom inte så långt.

Vilken tur att det finns Mr Muscle. Annars hade jag aldrig klarat tillvaron. Nu sover han iallafall. Och jag ska läsa ut Mossvikenfruar (ISBN: 91-00-11025-6
). Det är rätt åt mig, faktiskt.

Något om sjukvården i Skaraborg. Krönika i SLA 18 september 2023

Det finns vissa grundrädslor vi människor har, sådant som vi till varje pris vill undvika, skydda oss ifrån och förhindra. I större eller mi...