En förvaltningschef i Skara har blivit polisanmäld för att ha kramat en anställd efter ett "lyckat möte". Brottsrubriceringen är sexuella trakasserier. Nu diskuterar i lokalpressen och bland skarabor huruvida det är lämpligt att chefer kramar sina underställda, vänskapligt eller ej.
Dom flesta är väl överens om att det är den som känner sig kränkt som har tolkningsföreträde. Däremot tycker jag att man som vuxen har ett ansvar att säga ifrån om något känns obekvämt. Inte alltid så lätt. Vad som går över gränsen är ofta svårt att avgöra.
Själv är jag en rätt fysisk person, och kramar ofta mina arbetskamrater. Men med chefen går det en gräns. Varför vet jag egentligen inte - men det känns som att chefer generellt ska hålla sig på sin kant. Det finns så mycket annat man kan göra för att fira ett lyckat möte - dela en räkciabatta till exempel.
Senaste turen i Skarafallet är att den anmälande kvinnan påstås förlora på det här. Hon får ett rykte som bråkig kärring som anmäler hit och dit. Det är bra skrämselpropaganda - den som blir offer ska offras. För förvaltningschefen har väl all rätt att sluta sina underlydande i sin varma famn och därigenom bidra till en mysigare och fredligare värld? *ironisk*
