Kommer ihåg gamla goda tider då man gick i vänstertåg. Jag var 23 år och trodde att världen kunde förändras. Vänstertåget var större än sossetåget i Lund. I sossetåget gick tetrapakjobbarna, i vänstertåget gick vi intellektuella.
Tiden går och kravet på individuell självständighet är viktig för mig. Vänstern känns inte som ett alternativ. Numera är jag medlem i fp och tror på feminism, vettiga socialförsäkringar och människors integritet och frihet.
Har inte sett till nån demonstration idag. Skövde är lugnt, hundarna kryssar mellan glasskärvorna i kyrkparken.
Vilka står på dom utsattas sida idag, då? Vem värnar människovärdet?
Läser just nu boken "Vingklippt ängel" och gråter och håller med.
Känns som att det idag inte handlar så mycket i grunden om vem som är fattig eller rik.
Mer om vem som är frisk eller sjuk enligt Normen.
Men..Cipramilens biverkningar är desamma för bankdirektörer och undersköterskor.
